Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Inledning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Detta är kanske lättast att bland de lägre djuren tillämpa på
mol-hiskerna, som ega ett fast kalkskal oberoende af kontraktioner etc.
Härvidlag får man dock ej generalisera så, att en marin mollusk skall
bli större i saltare vatten eller omvändt, att, 0111 maximistorleken lios
en mollusk från ett vattenområde är mindre än hos samma art från ett
annat område, vattnet skall ega mindre sälta på det förstnämda stället.
Att en sådan slutledningsmetod ej eger sin giltighet visas lättast och
mest praktiskt genom påpekandet t. ex. af det faktum, att 1 trots af
Medelhafvets betydligt saltare vatten en del af dess molluskarter ega en
ringare storlek än i Kattegat. Utan det är summan af alla yttre
faktorer, hvilka tillsammans skapa lifsbetingelserna, som åstadkommer denna
större eller mindre storlek, sålunda utom vattnets salthait, temperatur,
näringstillgång 0. s. v. Emellertid är det ju i alla fall alltid sannolikt,
att, om lifsvilkoren för ett eller flera marina djur uppfyllas, de äfven
skola innefatta salthalten och i hvilket fall som helst kan man
ådagalägga, att flera marina djurarter trifvas inom ett område, så böra äfven
andra tillhörande samma faunistiska typ kunna göra det och jemförelsen
af storleksmått lemnar på sådant sätt liksom en skala för den marina
faunans utveckling. Af denna anledning lem nas här nedan äfven en
komparativ framställning af måtten på mollusker från Öresund och
Kattegat etc., hvilken dels kan gifva stöd vid bedömandet af den nutida
Öresundsfaunans förhållande till den i Kattegat, dels vid en framtida
undersökning och måttagning af samma former från Öresund skall kunna
visa, i hvilken rigtning förändringen gått, 0111 någon sådan egt rum.
Att förhållandena förr äfven inom en kortare tidrymd varit olika mot
nu och att fiskar, som nu ej normalt förekomma i Öresund, i en förfluten
tid uppträd t i mängd är kändt. 1882 fiskades t. ex. norr om Hven samt
i djupet söder om Helsingborg ganska mycket kolja, både på backor och
i garn, så att dagsfångsten pr båt stundom uppgick till 10 ä 12 tjog.
Sådant inträffar ej numera. För 15 ä 20 år sedan erhöllo fiskare från
Råå äfven rätt ofta hälleflundra i Öresund och förr i tiden fångades äfven
långa därsammastädes, hvilket numera så godt som aldrig inträffar. Men
ännu norr om Sundet uppe i södra Kattegat har förmärkts ett
tiilbaka-vikande och försvinnande af en del hafsfiskar. T. ex. vid Torekov
omtalades sommaren 1896 att för 10 ä 15 år sedan man fiskat särdeles
mycket kolja på ett “grund“ med skalbotten på 14 — 15 f:rs djup. Då
sades det vara så godt om kolja där, att man kunde få full båtlast på
kort tid och då “grundet“ var så litet, att man endast fick rum med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
