Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
alls visar sig utanför det arktiska området utom i Öresund. Härigenom
ådagalägges tydligen att åtskilliga arktiska former finnas i Öresund (och
Bälten), men ej alls i Kattegat eller blott i dess sydligare del och att
de sålunda äro isolerade från sitt öfriga och egentliga
utbredningsområde och man må väl fråga, hvilken orsaken kan vara härtill? Om man
vid diskussionen om denna fråga först fäster sig blott vid den faktiska
närvaron af arktiska element i Öresunds fauna och försöker att förklara
deras närvaro och ditkomst, kan man tänka sig tvenne möjligheter.
Antingen har denna högnordiska fauna jemförelsevis nyligen vandrat in och
rekryteras den ännu, eller också lefver den kvar här sedan en långt
förgången tid, då förhållandena voro olika mot nu och af en mera arktisk
natur sådan som den, i hvilken de ifrågavarande formerna lefva i deras
rätta hemvist. Om man skärskådar möjligheterna för den första
hypotesen, synes till en början ganska mycket tala för densamma. De sista
årens omfattande hydrografiska undersökningar hafva ådagalagt, att
hafs-strömmar finnas, hvilka årligen mer eller mindre lika utpräglade föra
vatten från trakten kring Grönland och ända till våra kuster, till
Skagerack och Kattegat, dit de anlända omkring slutet af Februari eller i
Mars. Dessa hafsströmmar, som medföra plankton, kunna sålunda
förflytta djurformer ansenliga vägsträckor. Det kan nu tyckas ligga nära
tillhands att antaga, att planktoniska larvformer af denna hafsström
skulle medföras från arktiska trakter och att på detta sätt faunan ned
i sydligaste Kattegat och Öresund skulle kunna rekryteras direkt med
arktiska former. Men emot ett sådant antagande resa sig genast många
invändningar af allra allvarligaste art. För det första är det just ej
sannolikt, att en planktonisk larvform kan hålla sig sväfvande i vattnet
länge nog för att kunna företaga resan från Grönland och till södra
Kattegat, hvartill torde åtgå en tidrymd af omkring ett halft år. Den
tidrymd, som de olika formerna behöfva för att genomlöpa sina pelagiska
larvstadier, är i allmänhet ej känd, så att något bestämdt kan därför ej
yttras, men det torde väl svårligen kräfvas så lång tid som ett halft år.
Till jemförelse bör framhållas, att t. ex. enl. Prof. Théels
undersökningar, Echinocyamus ej behöfver mera än omkring 2 månader för att
utvecklas från ägg till på bottnen omkringkrypande sjö b orre *. Men, för
* Såsom exempel på att eehinodermlarverna troligen ej sväfva någon lång tid
så-doin planktonformer kan vidare anföras Moutenskns uppgift (1. c. p. 154) “I Limfjorden hat*
jeg set Larverne af Asteriad rtibens og Ophioglypha texturata optnede i saadan Ma?ngde, at
de omtrent utgjorde Hovedmassen af Planktonet, men liver kun i kort Tid, nogle faa Dage.“
Vidare påvisas af samme författare, att eehinodermplankton hnfvndsakligen träffat» i niir-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
