Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förord och inledning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
skolkursen, men hvilket äger fullt ut samma
bildningsvärde som det litterära och historiska
vetandet. Ty genom de nya uppslag och
synpunkter, som tillförts biologien särskildt
under senare hälften af förra århundradet,
har denna höjt sig till en vetenskap, som
tillhör förutsättningarna för uppbyggandet af en
världsåskådning, och en sådan vetenskap bör
väl kunna göra anspråk på att ingå i den
bildade eller åtminstone den tänkande
allmänhetens intressesfär. Den del af biologien, som
är kännetecknande för vår tids
forskningsarbete, har nämligen utbildats till en vetenskap,
för hvilken alla fakta rörande lifvet och de
lefvande varelserna ej äro mål, utan endast
medel, — de må nu vara anatomiska,
fysiologiska, embryologiska, paleontologiska eller de
må gälla organismernas form, deras
lefnadssätt o. s. v. — till en vetenskap, som söker
att logiskt sammanbinda dessa fakta för att
ur dem draga slutsatser och allmänna lagar.
Den modärna biologien har blifvit en
historisk vetenskap. Den har till sin uppgift att
afslöja de olika lifsformernas uppkomst och
utveckling. Men då nu människan själf,
såsom vi skola lära känna i det följande, är
en länk i organismernas långa, ingenstädes
afbrutna kedja, så blir den modärna biologien
följaktligen också en del af vår egen historia.
Denna del af biologien har sålunda till
uppgift att utforska hvad vi kunna kalla
människans urhistoria, hennes tillkomst; den skall
sålunda belysa skeden af hennes utveckling
och lif, hvilka ligga långt före den tidpunkt,
där arkeologien och historien i vanlig mening
kunna taga vid.
Skulle efterföljande framställning i någon
mån bana väg för en allmännare insikt om
biologiens betydelse såsom den vetenskap,
hvilken omfattar organismernas och således
också vår egen utvecklingshistoria, så har
den uppfyllt sin bestämmelse.
Slutligen ber jag att för dem af mina
läsare, hvilka måhända skola anse, att en eller
annan af de i det följande framställda satserna
och slutledningarna äro för djärfva eller för
vidtgående, få betona, att jag med flit här
afhandlat endast sådana spörsmål, rörande
hvilka åtminstone inga principiella
meningsskiljaktigheter inom fackkretsar råda. Och
de af mina läsare, som tagit reda på, hvilka
frågor som under de sista årtiondena dryftats
inom den biologiska facklitteraturen, skola
kunna intyga, att, jämförd med de slutsatser,
som i densamma se dagen, min framställning
måste betecknas som synnerligen tam och
reserverad. Jag hoppas ock, att jag lyckats
så tydligt markera de satser, som ännu ej
hunnit höja sig öfver hypotesens rang, att
de ej må kunna sammanblandas med
sådana, som måste anses vara oomtvistliga
vetenskapliga landvinningar.
För resten anser jag, att forskningen ej
äger rättighet att rygga tillbaka för någon
konsekvens, hvad hälst denna än må
medföra, så länge denna forskning har två ting
på sin sida: fakta och logik.
Stockholm i maj 1901.
Wilhelm Leche.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
