Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Cellen och urdjuret. - Urdjurskolonien, stamformen för de flercelliga djuren. - Dessas fosterutveckling och lägsta existensform
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
varelser (jämför fig. 15). Under loppet af sin
utveckling genomgår sålunda det högre, det
flercelliga djuret, ett skede, som utgör
slutmålet för de encelliga djurens högsta utbildning.
Men äfven det enklaste bland de flercelliga
djuren blir ej stående på det sistnämnda
stadiet. Den ena halfdelen stjälpes småningom
in mot den andra (fig. 26, 27), hvarigenom
det ihåliga klotet omdanas till en skål eller
en säck med dubbla väggar (fig. 28—30 liksom
de närmast föregående i optisk
genomskärning); dessa väggar ha benämnts groddblad,
och man kan således tala om ett yttre (y)
och ett inre (i) groddblad.
bestående af ett enkelt lager af celler,
motsvarande det yttre och det inre groddbladet hos
de högre organismernas foster. Den inre
hinnan begränsar en hålighet, som vi kunna
benämna urtarmen (ut), hvilken öppnar sig
utåt genom urmunnen (um). Jämföra vi de
celler, som sammansätta de tvänne hinnorna,
med den fria cellen, med urdjuret, så skola
vi finna, att cellerna förlorat mycket af
sin själfständighet; de äro mer eller mindre
intimt förenade med hvarandra till bildandet
af organ, hvarmed man ju menar en
kroppsdel, som har att utföra ett bestämdt, för
individens eller artens bestånd erforderligt arbete
55;
a5
s
ITL
Fig. 25—30. Uftvecklingsskeden af ett flercelligt djur (Lancettfisken); (efter Hatschek).
Medan nu, såsom vi utan vidare förstå, de
högre varelserna: maskar, insekter, blötdjur,
ryggradsdjur m. m., i fullt utbildadt
tillstånd äro mycket mera samman- 31.
satta, d. v. s. uppnå en mycket
högre utveckling — detta är äfven
förhållandet med den djurform,
lansettfisken, hvars utveckling vi här
valt till utgångspunkt för vår
undersökning och till hvilken vi
framdeles skola återkomma — så
afstannar utvecklingen hos de
lägsta bland de flercelliga djuren
i allt väsentligt på det stadium,
då de två groddbladen uppkommit.
Ftt flercelligt djur på detta läg- 68
sta, enklaste stadium (fig. 31)
bildas alltså af tvänne hinnor,
yttre (y) och en inre (i), hvardera
(funktion). Gifvet är, att ju flera olikartade
organ en organism äger, på ett desto
fullkomligare sätt förmår den utföra sina funktio-
22.
2 um
1. uft
Fig. 31—32. Förenklade optiska genomskärningar af ett Hydraliknande
en kavitetsdjur (31) och af en sjöanemon (32). Y yttre, i inre, m mellersta
groddbladet, um urmunnen, ut urtarmen, s svalgröret.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>