Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 35 —
I Danaiders gistna fat hon öser.
Dig skall hon icke rädda; ]>lott sig sjelf
Med dig hon störta skall.
Sorel.
Tro honom ej!
Han ofta vågat har sitt lif för dig,
Och vredgas nu, att jag milt fiuld vill våga.
Ilar jag med fröjd åt dig ej offrat allt,
Som högre värde har än guld och perlor,
Och skulle för mig sjelf min lycka spara?
Kom, låt oss lägga af all yttre prydnad
Och fåfäng prakt! Låt mig få gifva dig
Ett efterdöme af försakelse!
Förvandla dina hofmän till soldater,
Ditt guld till jern! beslutsam offra allt,
Soin konung, för ditt rike och din krona!
Kom, kom, vi dela brist och nöd och faror!
Låt oss bestiga stridens djerf ra fåle; .
Ja! låt oss vara späda lemmar gifva
Till pris åt solens brand, och taga molnen
Till täcke och en sten till hufvudgärd!
Den råa krigarn skall sin nöd förgäta,
När han ser Kungen, lik en man ur ledet,
För landets ära lida och försaka.
Carl (småleende).
Ja! nu jag uppfylld ser en gammal
spådom,-Som mig en gång i staden Clermont sade
En nunna, lifvad af prophetisk anda.
En qvinna, så hon lofvade, mig seger
Bereda skulle öfver hvarje ovän
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
