Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ur Svenska Flottans minnen - En Svensksunds-dag, den 9 Juli 18
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I skåden här! Ja, för min högsta ära
Jag alltid räknat, att: en dag så god,
Med bröstet lifvadt utaf hjeltemod,
Jag gjuta fick mitt blod!
Dock andra tycken kommit, andra seder:
I annat sätter Svensken nu sin heder,
Och mossa deras glömda grifter täckt,
Som räddat Sverige, då vårt hopp var släckt.
Hvad gagnar då i dag att öda tiden
Med ord om den, som redan är förliden?
Nu våra slupar gå på lek blott ut.
Kanonens hunger döfvar man med krut,
Löst laddadt - till salut!
Men vore så, att någon ville höra
Ett ord ändock på minnets dag - må göra!
Kanhända veteranens brutna röst
Förmår att väcka opp i något bröst
En kärlek till den gamla tiden åter,
Som sjelf jag saknar, ack! och tyst begråter -
Till att berätta då beredd jag står
Om Svensksundsegern, såsom jag förmår.
Vid fylda åtti år.
Han knappast talat ut det sista ordet,
Då skållade ett glädjesorl kring bordet
Och bifall strålade ur hvarje blick.
Till slutet en bland skaran ordet fick.
Han talte: »Bröder, våra glas vi tömma
För bragder, värda att i minnet gömma,
För hvar och en, som stridde vid Svensksund,
Och främst för gamle Skepp i Björkö lund.
Vår gäst i denna stund.»
52
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
