Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ur Svenska Flottans minnen - Ännu ett Svenska Flottans minne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
»Dristighetens» frejdade kapten.
Han, den ädle hjelten rödjer banan;
Midt i stridens hvimmel bär han fanan
Fram emot de många, sjelf blott en.
Vänner »ledaren» i spåren följa;
Dödens skuggor mången kämpe hölja,
Förr’n han än den ryska linien når,
Flammor girigt mången köl förtära,
Men, en Phoenix lik, vår gamla ära
Nyfödd upp ur blod och lågor går.
Väl förtviflad tycks den strid der kämpas,
Dock de vika, deras åskor dämpas;
Ära vare Puke och hans tropp!
Hur de ädla strömmar, purpurröda
Ur ditt bröst, det sargade, måst flöda,
Sveriges lejon, stolt du blicke opp!
—
II.
Åttio vårars sol sig re’n
Hvälft kring Sveriges hafomslutna länder
Fred i Norden slöts för länge se’n,
Till förening räcktes brödrahänder.
Gamla skeppen hvila i sitt bo;
Trötte krigarne ha gått till ro.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
