Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Cid, efter spanska romanser, af J. G. von Herder, öfversättning - Cid under Ferdinand den store - XVI
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kungen hjärtligt road gifver
Åt en page, som spelar djäfvul’ns
Roll till skräck för alla damer,
Handen full af marawedi/s,
Att bland hopen kasta ut.
Sä vid högra handen kungen
Till sin drottning själf Ximene
Förde fram; hon mottog henne
Midt i glansen af sin hofstat;
Gladt och statligt tåget var.
Hvete strödde man frän fönstren,
Så att kungens hatt betäcktes,
Och Ximenes barmkrås äfven
Täcktes utaf korn vid korn.
Kungen egenhändigt lärer
Därutur dem, ett i sänder,
Plockat midt för drottningen.
Alvar Fanez, som det märkte,
Sad’ pä skämt: »jag hällre ville
Aga nu min konungs händer
Än hans hufvud.» Kungen sad’:
»Man en korg med hvete rågad
Gifve honom- och Ximene,
När till slottet snart vi lända,
Gif ett famntag för hans skämt.»
Men ifrån Ximenes sinne
Fjärran var .all yster glädje.
Ty för stor är hennes lycka,
Att till skämt hon känt sig hågad.
Hennes rörelse och tystnad
Tala mer än högljudd fröjd.
35
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
