Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Blandade Dikter - Witalis’ afsked till Laura
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
45
Men —-»— ohörd, sängen på hans läppar fmäfwar:
Han kan ej kläda den i ton, i ljud;
En winglös engel, han till himlen sttaswar
Och ber en bön till hatmouiens Gud-
Men, tonlös, bönen på hans tunga bäfwar,
Hwar gång han ser twpå sin drömda brud;
Ty bredwid henne fan Chernben swiuga
Och wakta paradiset med sin klinga.
Sä stöt han äfwen nn, med britten stämma,
Och sjunger, Lanta, om din barndomsmärl
Han kan ej nn det milda tonspel hamma,
Som, klagande, Ifrän hane tuta gär,
Att qwalcts suckar med ackordet damma
Och stilla tåren, i hans öga stär;
Ty sorgen, djupt uti hans hjerta fången,
Sin enda tröst, sin himmel, har i fången
OELanrm om, beklämd, en suck sig höjer
Jfrän mitt bröst, som uti fwallnnig gär;
Om i min blick en stilla tår sig röjer,
Der sorgens skumma bildikrift tecknad stär;
Om lutans milda tonfall ännn dröjer,
Som ofta förr, inwid min kärleks bär —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
