Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Blandade Dikter - Mathilda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
72
Zag gick mig ut fet stilia uti den djupa dal-
Sem log emellan bergen, få undangömd och swal,
Der friden log till möte ni hwakje tufwas gömma,
Och elfwot fina i natten sa roligt tycktes drömma.
Las satte mig wid strömmen, allt wid den klara strand-
Som bar nti sin spegel den bleka himlens land,
Och alla stjernor lyste få fagert ner på grunden,
Oltt sjelfwa böljan stod det af helig längtan band-ii
Meu mibt i forsens siste fatt neckeu spelarknng
Och spelade fä ljustigt för gammal och för mig;
Men när han siog som starkast pä harpan underbara-
Da tycktes mig all werlden ett strängaspel ock wara.
Och sög jag upp mot himlen, uti den ljusa natt,
Sa sög jag ber Gad fader, som ali musik hamsatti
Men texten menstan eget uti sitt eget hjerta,
J dur och moll den vexlar: det glädje är och inatt-.
Och sög jag kring pli jorden, allt skönt, som jag vet fann-
Som litet-sten af himmelsk, af ewig skönhet brann;
Men i mitt eget hjetta en grwidton djupt jag tande,
Det oßrganglig skönhet till ren musik sig minde.
Och nu för sjalens öga en himmelsk fynbild drygt
Det war en bild set fager-, som englalöjen log;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
