Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 2. Huru vi kommo att gå till Ost-Afrika
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
en station bland vanikafolket, föreslår mig en station
hos en i hans närhet boende välvillig höfding, hvilken
bor vid kusten, och som står i mycket liflig
handelsförbindelse med gallastammar. Hvarje år kommer en
gallakaravan ända till 4 mil nära kusten, uppslår der
sitt läger på 4 till 6 veckor och drifver under denna
tid med höfdingen och hans undersåtar ömsesidig
byteshandel. Derigenom kunde edra missionärer göra
bekantskap med gallafolket, lära känna deras språk och seder
och erhålla tillfälle och tillåtelse att intränga i det inre.
I hafven då allt hvad som lofvar framgång, sjöväg ända
från hemmet till Sansibar (kring Kap), den engelske
konsulns skydd, en fast station vid kusten, Rebmanns
bistånd och en begynt förbindelse med gallafolket. Det
kommer då blott an på klimatet; emellertid har ju
Rebmann i flera år arbetat der vid kusten och förblifvit
frisk. I haden då att föra edra missionärer till Sansibar,
rådgöra med Rebmann och derpå sjelfva fortsätta
arbetet. Viljen I åter sända edra missionärer till Indien[1],
så synes mig det bäst passande och lofvande område
vara antingen sikhernas land eller landet vid foten af
de nordliga bergen, hvilket man lätt uppnår på
Gangesfloden från Kalkutta, och der en luthersk mission
mest obehindradt kan utbreda sig; trakten är der ock
sundast.»
På grund af detta bref hafva vi än ytterligare
meddelat oss med d:r Krapf. Vi hafva frågat honom, som
personligen känner förhållandena, huruvida den
ifrågasatta missionen vid Blåa floden löper fara att komma
i kollision med konung Teodorus eller Abessinien. Vi
hafva frågat, om dervarande stammar visat någon
tillgänglighet för kristendomen, om icke den egyptiske
paschans magt i öfra Egypten är temligen osäker, såsom
den bekante resanden kapten Spekes erfarenheter vid
Hvita Nilen tyckas visa; om kommunikationen med
Blåa floden icke är temligen osäker, om lifsmedel,
byggnadsmaterial och dylikt der stå att få, med ett ord om
allt som kunde synas oss af vigt. Och då pastor Harms’
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
