Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 6. Carlsson och Kjellberg ensamma på missionsfältet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
skar derföre af innerligt hjerta, såsom en ringa tjenare,
all nåd och välsignelse från höjden för att styra och
leda den yttre och inre missionen.
Detta vare och förblifve i alla mina bref min
slutliga önskan.
C. J. Carlssons
Den 20 Juli 1866 flyttade Carlsson till Oganna, och
redan mot slutet af November hade han fått ett sådant
förtroende bland folket, att han blott med ett kraftigt
tal lyckades förhindra ett af den hedniska ungdomen
beslutadt och redan påbörjadt röfvartåg. Att blott med
sitt tal och med det förtroende man ingifver kunna
hejda roflystna, blodtörstiga vildar, som icke känna
Herren, så att de öfvergifva sin blodiga föresats och genast
återvända och. ödmjukt bedja missionären förlåta och
glömma, att de velat göra honom emot — detta, visar
hvad en verklig frimodig tro kan uträtta. Detta var
en kristendomens seger öfver hedendomen. Detta var
en missionens härliga frukt. Och dock kunde Carlsson
ännu ej tala deras språk, blott något så när göra sig
förstådd.
Carlsson fick kärlek till det folk, bland hvilket
han framlefde sitt försakande lif. Han ville för Kristus
eröfra hela Kunama. Han längtade efter hjelptrupper,
efter nya missionsbröder, som vid denna tid redan voro
på väg. Han längtade efter att i deras sällskap få
resa omkring i landet, så långt kunamaspråket räckte.
Han ville se bibeln på detta språk. Han ville se en
missionär i hvarje by. Hvad betydde detta glödande
nit hos Kunamas förste missionär? Var det ej Gud,
som upptände denna kärlek till just detta folk? Var
det ej Gud, som sände våra bröder dit? Skall ej
frälsningens dag en gång verkligen gry för detta arma folk?
Se der frågor, som tränga sig på oss, då vi följa
Carlsson på hans korta, men så hoppgifvande missionärsbana.
Nu följde en tid, full af allvarsamma pröfningar
för de båda qvarvarande bröderna. Kjellberg hade
utan tvifvel den tyngsta bördan. Hans sjuklighet
fortfor allt jemt, nedtiyckande honom till kropp och själ och
hindrade honom att lära sig språket samt att företaga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
