Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 7. Nya krafter anlända
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hade hunnit målet så nära som en och en half
dagsresa, och här inötte, som det syntes, ett oöfverstigligt
hinder. Paschan förklarade med bestämda ord, att de
fingo fara hvilken väg de ville tillbaka till kusten, men
till Kunama fingo de icke resa. — De skulle dock
komma ur äfven denna svårighet. — Samma dag våra
resande bröder blifvit innestängda i Kofit vandrade
Carlsson dit med post för Europa och stannade öfver natten
i Mogelo, en by som ligger ungefär midt emellan Kofit
och Tendar. Här får han veta, att de kära
efterlängtade bröderna voro honom så nära. Han, kan ej sofva
af glädje utan reser dem till möte tidigt på morgonen
dagen derpå och tog med sig kameler för att bära
deras saker. På vägen möter han ett ridande bud från
den egyptiske paschan i Kofit, att han skulle infinna
sig der, men kamelerna fick han ej taga med sig. Dessa
återsändes, och en man, som medföljde Carlsson som
tolk, flydde. Paschan hade sändt bud efter Carlsson,
emedan bröderna sagt, att de måste gå och se sina
landsmän i Kunama. Den egyptiske befälhafvaren tyckte
då, att det var bättre, att de möttes i Kofit. Carlsson
följde budet till Kofit. Der skedde ett brödramöte,
sådant som icke sker hvar dag. Vi vilja låta dem sjelfva
berätta det samma.
Missionär Englund skrifver, — vi anföra fullständigt
detta hans första bref från Kunama:
»Tendar den 29 Maj 1867. Ärade styrelse!
Herre, Israels Gud! Det är ingen Gud dig lik,
antingen i himmelen eller på jorden! Du som håller
förbund och barmhertighet med dina tjenare, som vandra
efter dig af allt hjerta (2 Krön. 6: 14).
Likasom den store konungen Salomo efter
fulländandet af Herrens hus fick uppräcka sina händer mot
himmelen och inför Israels menighet beprisa himmelens
och jordens Herre, som bevisat sig vara utan like
derigenom att han hållit det förbund han ingått med sin
tjenare David, hvaruti Salomo såg en underpant på att
han ville bevisa barmhertighet äfven på Davids
efterkommande, äfven om deras händer någon gång skulle
i synder orenas (se v. 22 f.), så stå äfven vi inför eder,
högtärade styrelse, och beprisa den samme Guden, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
