- Project Runeberg -  Den svenska missionen i Ost-Afrika / Förra delen /
184

[MARC] Author: Gustaf Emanuel Beskow
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 11. Nya krafter och nya slag

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

äfven Elfblad, Powell med fru och son blifvit på
söndagsmorgonen grymt dödade, samt allt gods röfvadt
tillika med kameler och mulåsnor. Ingen af oss kunde
nu ens få besöka den platsen, då ett sådant försök
säkert skulle hafva kostat hvar och en lifvet, utan vi
måste nöja oss med hvad kullukofolket gör för oss. Vi
äro i ett betryckt läge. Värst är det för Kjellbergs
unga maka, som så nyligen stod brud. Förlusten har
dock träffat oss alla, och i sorgens och bekymrens första
stunder började vi frukta för hela vår mission här
på platsen. Huru dermed kan gå i framtiden, vet
endast Gud, ty nog finnas många bland sjelfva folket,
som gerna skulle se, att vi voro borta och ingalunda
skulle hafva något betänkande vid att göra sig af med
oss huru som helst. Men de bättre bland folket,
särdeles de äldre, vilja visserligen gerna behålla oss. I
Tendar var bland folket sorg och tårar öfver Kjellbergs
död, och ingalunda blott der. Vår ställning här i landet
är emellertid ej så säker, men vi vilja dock stanna,
tills vi få verkligen säkra antydningar att lemna
platsen.» — Så långt brefvet.

        Det faktum, att tvenne missionärer blifvit mördade
i grannskapet af en utaf våra missionsstationer innebar
en ständig fara för våra öfriga missionärer. De hade
intill denna tid i folkets ögon varit omgifna af, hvad
jag ville kalla, ett särskildt gudomligt beskydd. Deras
frimodiga resor, så väl till turkarna som till Adiabo,
hade ständigt förvånat hedningarna, och Carlssons, den
förste missionärens okufliga mod hade ingifvit dem
höga tankar om alla våra missionärer, helst de flesta
af dem, som senare kommit ut, uppförde sig på samma
sätt. Denna aktning för bröderna började synbarligen
minskas efter dubbelmordet, på samma gång rof- och
mordlystnaden ökades. Det blef en bestämd vändning
i brödernas ställning sedan den tiden. Men å andra
sidan visade, såsom redan ofvan blifvit anfördt, de båda
brödernas bortgång, huru våra missionärer gjort ett godt
intryck på folket. Särdeles saknade de Kjellberg, som
varit hos dem ända från första dagen af vår mission i
Kunahia.          Härom skrifver Andersson:

– – – »Och nu viljen I säkert veta, hvad intryck

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:15:34 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ostafrika/1/0190.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free