Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 14. Åren 1872—74
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kedjor. Sedan bullret något lagt sig och jag förmått
légáten lyssna till, säger jag: »Ers höghet, I handlen
orätt. Det anstår er att först taga saken i ransakande
oph öfverbevisa om förmenta villfarelser, innan I så der
binden.» »Med er», svarade han nu med mera
segerglädje, »har jag ingen strid.» Då jag återvände från
detta uppträde, åtföljde mig en hop vänner och bekanta;
alla voro bestörta och sågo i Woldo Selassis
tillfångatagande förebud till ännu svårare uppträden. Min värd,
landshöfdingen, ledsagade mig till sitt hus, rådde mig
att skynda från stället och sände en soldat ett stycke
med mig till följeslagare. Sedan jag uttalat några
trösteord till bröderna och äfven sagt dem, hvad jag ämnade
företaga, skyndade jag till generalen i Betchaka.
Följande morgon afsände han ett bref till legaten med
uppmaning att lössläppa den fångne. Vid brefvets
ankomst hade Ledj Markus, hotad af sassegafolket, för
hvilka tvenne unga, protestantiskt sinnade grefvar nog
obetänksamt stält sig i spetsen, redan lössläpt Woldo
Selassi. Men dagen efter brefvets afsändande anländer
svar från legaten, så lydande: »Jag skall ej i något
gå från er befallning. Woldo Selassi har jag redan
lössläpt; att jag band honom, kom deraf, att presterna
lågo öfver mig så hårdt derom. Helsa Lager, att han
måtte förlåta mig och om möjligt komma hit, så att
vi i godo^ finge samspråka.» Sedan dess voro vi »i godo»
flera gånger tillsammans, och han var, tillsammans med
många prester, två dagar hos mig i Bellesa, hvarunder
vi samspråkade och förehade Guds ord, och under
hvilken sammanvaro han på allt sätt sökte godtgöra den
skedda oförrätten. Såsom afskedsord vid skilsmessan
sammanförde han sina tankar till följande ord:
»Förlåt mig de dåligheter jag föröfvade i Sassega.
Blifven nu qvar i Hamazén, byggen hus och hållen skola,
jag skall på det fördelaktigaste sätt för er skrifva till
konungen och abunan och utverka deras tillåtelse för
fortsättande af ert goda förehafvande.» Sedan jag med
några ord besvarat afskedstalet och äfven låtit honom
förstå, att jag af åtskilliga orsaker betviflat äktheten
af det från abunan föregifna brefvet samt bedt
honom att ej vidare låta förleda sig till hat och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
