Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ut t O»"
felMÄS
i.,-•
i?*
- vv ’VV
■ ■ «.-«a.–
*-4.- V *.
V .
och Finne
Ensamma utkämpade finnarna under Armfelt den 19 februari 1714 det
ödesdigra slaget vid Storkyro. (Kopia efter en av lantmätare Christoffer
Åkerman gjord karta av år 1751. Krigsarkivet.)
Med 5,200 svenskar och 3,200 finnar kastade tolfte Carl
under snÖglopp och storm ryssarna över ända vid Narva.
Öv. (Samtida kopparstick.) Ned. (Tyskt orig. Kopia av
J. Lagercrantz. Krigsarkivet.)
Vapen och fanor hopade sig inför svenske konungen efter segern vid Narva.
(Oljemålning av Gustaf Cederström. Nationalmuseum.)
Den svenska erövringen räddade en gång Finland från
det ryska väldet, men Sveriges storhetstid vore knappast
tänkbar utan finländska mäns medverkan. Utan Sverige
vore Finland inte vad det nu är, men utan Finland vore
inte heller Sverige vad det är i dag, ty det skulle då
antagligen sakna några av sina rikaste provinser.
Sigismund stod i förbund med den tyske kejsaren,
fanatisk katolik som han själv. Tysklands protestanter
förtrycktes, och kejsarens fältherre Wallenstein ruvade på
att anfalla även det protestantiska Sverige. Då beslöt
Gustav Adolf att angripa, kejsaren i hans egna länder
innan fienden hunnit få fast fot vid Östersjön. Vid
midsommartiden 1630 landsteg konungen på Pommerns kust
med trupperna från Sverige. Från Livland, där de legat
i garnison, tillstötte Gustav Horn med sina finnar. Vid
Breitenfeld .1631 stred Torsten Stålhandske ytterst på
flygeln med det finska rytteriet — satta karlar på små
sega hästar. De finska soldaterna voro bland de främsta
i anfallet på fiendens blottade center. Hakkaa päälle!
ropade de till varandra, och tyskarna kallade dem sedan
hackapelliter. Hela den kejserliga hären krossades, och
Gustav Adolf drog vidare på sitt segertåg. Vid Lutzen
drabbade tidens två största fältherrar samman den 6
november 1632. Vi känna alla utgången: svenskarna
segrade till priset av Gustav Adolfs död. Stålhandskes ryttare
funno mot kvällen konungens lik, söndertrampat, med
ansiktet mot marken.
Med Karl X Gustavs tronbestigning 1654 begynte
krigens långa rad på nytt. Såväl under fälttågen i Polen som
under krigen mot Danmark blödde finländska krigare för
det svenska stormaktsväldet. Bland ryttarna på Bältens
Karl XII hälsar
trupperna.
(Oljemålning av
Gustaf
Cederström. Nationalmuseum.)
Vid Poltava
bröt svenska
stormakten
samman. (Tidigt
1700-tal.
Krigsarkivet.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
