Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Asby socken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Asby socken.
Asby socken. 17
demåla 1, Rönnäs 1, Salfarp */$»
Sevedstorp 1, Sillefall 3/4, Skinnarbo
l/a, Skortebo 1 3/4, Solfarp 1,
Sna-rarp 1, Svensbo ’/a, Sånarp med
underl., Sånna 1, Tofarp 1,
Toppekulla ’/ai Tångarp 1, Tångeby 1,
Winnerum 1, Yxnerum 1 och
Ås-lycke mantal. — Näringarne äro
åkerbruk, slöjd och fiske. Socknens
hela utsädesbelopp: 878,5 tunnor
spanmål, 845,5 tunnor potatis, 3,3
tunnor lin 1. hampa. Af djur
framfödas 119 hästar, 274 oxar, 49
tjurar, 887 kor, 408 ungnöt, 1,372
får, 28 getter och 174 svinkreatur.
Asby finnes i gamla handlingar
nämdt år 1208, då jord härstädes
bortbyttes af Alvastra kloster till
Sune Tjälvason och hans
systersöner. Omtalas derefter under
1300-talet och skrifves 1336 Aasby men
följande år Asbo. Socknen har af
i ålder varit och är ännu
konsisto[rielt pastorat, nu mer af 2:a
klas-fsen. Mot slutet af 17:de
århundradet var emellertid Asby regalt,
[enär socknen år 1693 som sådant
i blef förklaradt. De äldste kände
! kyrkoherdarne härstädes nämnas på
1340-talet. Den ene var Johannes,
| hvilken, enligt ett ännu befintligt
dokument, var curatus här 1341 och
1345. I den utmärkta och för alla
tider märkvärdiga beskrifningen
öfver Ydre härad af L. F. Rääf,
antages denne Johannes vara den
äldste kyrkoherde härstädes. Äldre
författare såsom Rhyzelius, Håhl m.
fi. omnämna emellertid Nicolaus
Lau-risson såsom curatus här 1341. Rääf
vill hålla före, att den sednare
endast varit adjunkt härstädes. Något
skäl härtill synes likväl icke
förefinnas. Dessa äldre författare angifva
nemligen Nicolaus särskildtsåsom
curatus. Genom ett tillägg, att han vid
1341 underskrifva "Catharinae filiæ
Gudmari, morgongåfvobref ad
Fag-rænæs" påpeka de dessutom
tydligen, att de hemtat sin uppgift
från något äldre dokument, ett
dokument hvilket sedan dess lätt kan
hafva förkommit. Skäl synes alltså
icke för handen att antaga dessa
äldre författares uppgift såsom
oriktig. Här skulle alltså vid denna
tid funnits tvenne kyrkoherdar.
Dertill kommer äfven, att i ännu
befintliga handlingar från detta
århundrade tvenne kyrkor här
finnes nämda, den ena helgad jungfru
Maria, omtalad 1341 och den andra
helgad S:t Michæl, omtalad 1361.
Med stöd häraf torde man icke utan
skäl kunna antaga, att i Asby
ursprungligen måhända funnits tvenne
kyrkor, som åtminstone under någon
viss tid haft hvar sin "curatus."
Ofvannämde författare,
kammarjunkaren Rääf säger visserligen, att det
sednare namnet, S:t Michæl skulle
vara antingen en felskrifning af det
förra — S:ta Matris — eller ock
att kyrkan af en eller annan
anledning skulle ombytt skyddshelgon.
Detta synes föga troligt, det
sednare af det skäl, att kyrkan i ett bref
af år 1513 — hvaruti biskop Brask
meddelade 40 dagars aflat åt dem,
som besökte denna kyrka på hennes
förnämsta högtidsdagar eller bidrogo
med understöd till hennes byggnad
— benämnes Jungfru Maria.
Nuvarande kyrkans ålder är
emellertid icke närmare känd. Med
säkerhet vet man dock, att den
härleder sig från äldsta tider. Den är
byggd af gråsten, med
träutbyggnader, tillsatta åt norr 1687 och åt
söder 1733 samt är genom dessa
utbyggnader en korskyrka. Under
åren 1858—59 undergick kyrkan
en grundlig reparation såväl till det
yttre som inre. Den är nu i
modern stil, ehuru i saknad af torn.
Klockorna hänga i klockstapel. I
äldre tider fanns jemte
klockstapel äfven ett torn vid vestra
ingången, i hvilket en af klockorna
då hängde. Efter åtskilliga
reparationer var detsamma likväl
slutligen så förfallet, att det omkring
1750 måste nedtagas. — Altartafla
finnes icke, utan är i stället ett för-
2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
