- Project Runeberg -  Historiskt, geografiskt och statistiskt lexikon öfver Östergötland / Förra delen. A-L /
35

(1875-1877) Author: Anton Ridderstad
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Björkvik, frälsesäteri

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Björkvik.

enkan för andra gången med
riksrådet, frih. Mathias Soop, som år
1636 under Björkvik egde 26
mantal. Genom Beata Konrrdotter von
Yxkull, som för sin stränghet skull
i allmänt är känd under namnet
Pintorpafrun, öfvergick egendomen till
hennes man, riksrådet, frih. Erik
I Gyllenstjerna († 1657). Deras
dot-I ter Elisabeth († 1702), var gift
I med riksrådet, frih. Klas Rålamb
I († 1698), som härigenom blef egare
I till godset. Derefter tillföll det i
I arf sonen, kapten frih. Anders
I Rålamb. Friherre R. deltog under
I den första delen af sitt lif med
syn-I nerlig ifver i konung Karl XII:s
I krig. Sedan han tagit afsked från
|krigstjensten, nedsatte han sig
emel-| lertid på denna sin egendom, hvarest
I han sysselsatte sig med studier och
■ samlandet af ett vackert bibliotek.
■Hans lärdom var så stor, att han
Spå egen hand öfversatte hela bibeln,
iehuru denna hans öfversättning,
sä|ges det, ländt efterverlden till föga
nytta, emedan han i manuskriptet
användt en så svårläslig stil. —
Under sin krigstid var han äfven
med i kalabaliken vid Bender.
Sedan han blifvit utlöst från sin
derstädes iråkade fångenskap, begaf
han sig hemåt. Ännu går här den
kägen, att han vid sin ankomst till
’Björkvik varit iklädd en fattig mans
|drägt, samt att han såsom tiggare
Smed hårda ord blifvit bortkörd från
tjgården af sin egen inspektor. En
fattig gumma skall då hafva
förbarmat sig öfver honom samt gifvit
honom husrum, hvilken
barmhertighet hon, enligt berättelsen,
sedermera haft all anledning att prisa,
under det inspektören för sin
hårdhet skall hafva blifvit afskedad.
Kapten Rålamb dog 1762, och 1783
’ såldes egendomen till öfversten, frih.
Johan Gabriel Banér († 1811),
hvilken fick konungens tillstånd att
utbyta Björkvik till fideikommiss emot
; Lidingön vid Stockholm, som hörde
|till Djursholms fideikommiss. Hans

Björkvik. 35

son, öfverstlöjtn. frih. Johan
Gustaf Banér innehade derefter
egendomen som fideikomiss, men fick
1714 konungens tillstånd att utbyta
Björkviks och Djursholms
fideikom-misser mot Sjöö i Upland, hvilket
sednare han tillbytte sig af friherre
Johan Karl Adelswärd på Adelsnäs,
som då blef egare af Björkvik.
Egendomen har sedan dess tillhört
denna slägt, samt eges för
närvarande af kapten Axel Abelin,
gift med enkefriherrinnan Eva
Adelsvärd. — Patronaträtten öfver
socknen tillhör sedan år 1712
egaren af Björkvik.

Egendomen är bekant för en på
en bergkulle vid densamma belägen
äldre byggnad, en så kallad "fatbur",
hvars ålder torde vara omkring
trehundra år. Denna fatburs
byggnadssätt är åtminstone för vår tid
särdeles märkvärdigt. Den är uppförd
af furutimmer i tvenne våningar,
med ett tak, som starkt lutar åt
alla sidor. Hvarje sida är försedt
med ett mindre fönster. Öfra
våningen utskjuter öfver -den undre
icke mindre, än 4—5 fot,
hvarigenom den äfven blifver rymligare.
Huset, hvilket, såsom ett minne från
äldre tider, vårdas väl, begagnades
af nyssnämde kapten Rålamb till
bibliotek samt rustkammare.
Åt-skilliga minnen från hans tid hafva
här förvarats ända till våra dagar,
bland annat de kläder han
begagnade vid sin första ankomst till
egendomen, då han anlände från
Turkiet.

Egendomen, som har ett
synnerligen vackert läge, är väl bebyggd.
Redan år 1683 nämnes egendomen
såsom gammalt, väl bebygdt
frälsesäteri med fem rå- och
rörshemman. Ar 1687 säges säteriet hafva
tio tunnors utsäde å stark lerjord,
400 lass hö, mest af hårdvall, bete
för 30 kor, fiske, skog m. m.
Omkring år 1760, då egendomen
utgjorde 76/8 m., hade den omkring
15 tunnor årl. utsäde, 400 lass hö,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 23 10:52:11 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/osterlex/1/0045.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free