Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Brokind, frälsesäteri - Bromma, egendom - Broxvik, fideikommiss
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bromma.
Broxvik.
61
Fideikommisset består af 23’/t
mantal, deraf 5 mantal fr&lse säteri.
Af underlydande gårdar nämna vi
endast Arnebo, hvilken gård gifvit
namn åt prest och militärslägten
Arney. — Egovidden är omkring
6,500 tunnland, deraf 1,200 tunnland
äro åker och 5,300 tunnland
skogs-äng- och hagmark. Af dessa hör
till gården hemmanet Skullebo i
Ny-kils socken med öfver 800 tunnland
utmärkt skog. Vid godset finnas
tegelbruk, qvarn med 6 par stenar,
hvilka gå året om, och ett af sten
år 1807 uppfördt tröskverk samt
såg, hvilka verk alla drifvas med
vattenkraft. — Afståndet till
kyrkan är 0,6 och till Linköping 2,6
mil.
Bromma, i Motala s:n afAskah:d.
Denna egendom har under katolska
tiden hört under Wadstena kloster,
men har derefter genom köp
tillhört Anders Gyldenklou.
Sedermera utbytt till kronan, inlöstes
densamma till kronoskatte år 1703
samt tillhörde genom köp från år
1789 grosshandl. J. P. Bromander.
Han öfverlemnade egendomen i arf
till sin dotter Didrika, gift med v.
häradshöfding A. M. Duberg. Hon
innehade gården till sin död 1871,
då den inköptes af possessionaten
A. Hallin.
Manbyggnaden, som är belägen
helt nära Wettern, är omgifven af
trädgård. — Under Bromma 1 m.
lyder Moen m. och Röbäcken
*/, m., allt kronoskatte. De båda
sednare, som äro inköpte från
Bisp-motala år 1861, äro obebyggda samt
i sambruk med Bromma. På egorna
finnas fem torp. Egovidden är 292
tunnland och 29 kpld, hvaraf 110
tnl äro åker och 90 tnl barrskog.
Det öfriga är äng och hagmark.
Mangårdens afstånd till Motala är
0,4 mil.
Broxvik, fideikomiss i Jonsbergs
s:n af östkinds h:d. Föregående
författare säga, att denna egendom
redan på 1300-talet samt ända till ^
år 1697 skulle tillhört adliga ätten
Ulfsparre af Broxvik. Detta
Broxvik, familjen Ulfsparres uråldriga
stamgods, var likväl icke beläget i
Östergötland utan i Grenna socken
af Småland samt är de nuvarande
egendomarne Westanå och Östanå.
Det var landshöfdingen, friherre Åke
Ulfsparre af Broxvik († 1657), som,
sedan han försålt Broxvik i
Småland, flyttade stamgodset till
Broxvik i Östergötland. Egendomen är
byggd till säteri af ett hemman
Rib-bingstorp, hvilket år 1683 kallas
allodialfrälse, med derunder afhyste
hemmanet Håkanbäck. I
redukti-onsjordeboken från 1680-talet kallas
hufvudgården "Ribbingstorp, nu
kalladt Bråxwijk", hvaraf synes, att
egendomen icke särdeles långt förut
måtte hafva bytt namn.
Efter friherre Åke Ulfsparres död
ärfdes egendomen af hans barn, af
hvilka generalmajoren, frih. Hans
Ulfsparre slutligen blef ensam egare.
Från honom reducerades Broxvik
år 1683, efter som hans farfader,
riksrådet Hans Eriksson Ulfsparre
år 1609, då han utbytte egendomen,
endast gifvit kronans donationsgods
i vederlag. Generalmajoren, frih.
Åke Ulfsparre fick emellertid
behålla godset genom donation på
lifstid. Vid hans död 1688 återgick
Broxvik till kronan, men den förre
innehafvarens broder, landshöfdingen
frih. Åke Ulfsparre († 1701)
förskaffade sig besittningsrätt till
egendomen, hvarefter den år 1690 blef
berustad. År 1697 gick Broxvik
ur familjen Ulfsparres ego, samt
öfvergick genom köp till
bruksherren Gillis De Besche († 1709), den
rikaste bruksegare på sin tid. Vid
hans död öfvergick egendomen till
hans dotter Maria, som i sitt första
äktenskap var gift med
hofinten-denten Hans Georg Duben. Vid
hennes död 1726 tillföll Broxvik
hennes måg, kanslirådet Magnus
Gabriel von Block († 1722), gift
med Anna Kristina Duben († 1763).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
