Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dals härad - Dals kontrakt - De Geersfors bruk - Degerhof eller Degerhufvud, skattesäteri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
De Geersfors bruk.
Degerhof. 79
ring norr om kyrkan ännu utvisar
sjelfva tingsplatsen. Domareringen
består af 24 stycken stora stenblock,
lagda i en oval krets. De tvenne
blocken, som ligga i midten af
långsidorna, äro de största. I en
senare tid har tingshus varit bygdt
vid Örberga kvrka, men i medio af
1700-talet flyttades tingsstället till
Nyby i Wäfversunda socken, der
det ännu är beläget.
Dals härad finnes under detta sitt
namn omtaladt redan år 1208.
Under 1300-talet nämnes häradet ofta
samt hörde då och under
1400-talet under Hofs län. Sedermera
tillhörde Dals härad hertig Magnus
af Östergötland hertigdöme.
Dals kontrakt eller prosteri
innefattar 4 pa stora ter med 1 stad och
8 socknar, nemligen Wadstena
pastorat, som omfattar Wadstena stads
med S:t Per och Strå
landsförsamlingar, Herrestads pastorat, som
omfattar Herrestad och Källstad,
Rox-lösa pastorat, som omfattar Roxlösa
och Wäfversunda samt Örberga
pastorat, som omfattar Örberga och
Nässja.
De Geersfors bruk är anlagdt på
Ånshults egor i Godegårds s:n af
Finsponga läns h:d. Under
1500-talet hörde Ånshult bland de så
kallade arf- och egne hemman eller de
Wasaätten och konungen enskildt
tillhörande jordagods, hvilka
sedermera af konung Gustaf II Adolf
skänktes till staten och blefvo
krono- Genom köpebref af den 20
december 1643 öfvergick Ånshult
tilllika med en mängd andra hemman
till den rike holländaren,
bruksherren Louis De Geer, inom hvars slägt
Ånshult sedermera blef bibehållet
under Godegårds gods. År 1756,
då Godegård innehades af
brukspatron Johan Karl De Geers
arfvingar, anlades vid Ånshult en
manufakturhammare. Samtidigt
bebyggdes stället samt fick namn af
De Geersfors. År 1775 såldes
Gode-gårdsgodset af dåvarande fänriken
Karl Gustaf och löjtnanten
Alexander De Geer, båda sedermera
majorer, till direktören vid Ostindiska
kompaniet Johan Abraham Grill
(† 1792). Först år 1814
förrättades arfskifte efter honom, då bland
annat De Geersfors tillföll hans enka
Ulrika Lovisa Lüning. Då hon år
1824 dog i sitt 80 år, ärfdes hon
af sina söner. Slutligen öfvergick
hela Godegårdsgodset (se vidare
Gor-degård), De Geersfors m. m. till
protokollsekreteraren Fredrik Wilhelm
Grill(†1861). Nuvarande egarneäroi
bolag till hälften brukspatron Andreas
Gustaf Grill och till en fjerdedel
hvardera öfverstelöjtnanten Klas
Lorentz Grill och fru Änne Louise
Östberg, född Grill.
De Geersfors bruk är beläget icke
långt från Degeröns jernvägsstation i
södra delen af socknen samt
ärbe-bygdt med förvaltare och
arbetarebostäder. Åren 1810 och 1811
anlades här skär- och valsverk för
spik-tenars tillverkning.
Byggmästare var kapten-mekanikus Jakob
Wilhelm Gerss. Privilegium för
valsverket är af den 14 juni 1811.
År 1828 bestod bruket af 1
skär-och valsverk, 1 räck- och 3
spik-hamrar. År 1858 bestod bruket af
vals- och skärverk samt 1 räck- och
2 spikhamrar med en
manufakturtillverkning af 1,0647a skepp. För
närvarande består bruket af ett
jernvalsverk för grof och finvalsning,
en spik- och räcksmedja samt
ett-sågverk med tvenne flerbladiga
ramar. Jerntillverkningen uppgår till
10—15,000 centner valsadt jern,
hvartill smältstycken inköpas från
andra bruk. Vid bruket finnes 12
à 16 egne arbetare. — Till De
Geersfors hör Ånshult 1/2 mantal, Upsala
l/2 mantal och Frälserö 1/2 mantal,
allt frälse, med en egovidd af
tillsammans omkring 1,250 tunnland.
— Afståndet till kyrkan är 0,5 mil.
Degerhof eller Degerhufvud,
skattesäteri i Källviks s:n af
Hammarkinds h:d. Degerhof eller Deger-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
