Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ekholmen, gård - Ekhult, säteri - Ekströmmen, säteri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ekhult.
huset innehåller oxhus och kohus
för 32 st. kreatur, stall för 6
hästar m. m. Egovidden är 178 tunnl.,
10 kappl. förutom andelen i
grena-dierstorpets jord, som är 1 tunnl.,
30 kappl. Öfver 111 tunnland
upptagas af åker. Jordmånen består
dels af mullblandad klapperstensjord
och dels af lerblandad svartmylla
på kalkbotten. En del af åkern är
dränerad. Skog saknas. —
Afståndet till kyrkan är 0,2 och till
Linköping 1,6 mil.
Ekhult, säteri i Björsäters s:n af
Bankekinds h:d. Egendomen är ett
urgammalt säteri, som i början af
1400-talet säges hafva tillhört
riksrådet och riddaren Sten Bosson (Natt
och Dag). Tillhörde derefter den
yngre Beeseätten, af hvilken
riksrådet Johan skref sig till Ekhult
omkring 1480, Sten Stensson 1485
samt riksrådet Nils Nilsson Beese
| omkring 1506. Tillhörde vidare
I den senares måg, riksrådet och
ko-| nung Gustaf I:s regementsråd Joan
Olufsson à vapn (Gyllenhorn), som
[ dog vid pass 1559, hvarefter
egendomen öfvergick till sonen,
fänri-’ ken Arendt Gyllenhorn (se
Björsä-I ters s:n) samt vidare till dennes
| måg, rikskammarrådet Jöns
Snaken-I borg (Bååt), efter hvars död 1600
I egendomen tillföll dennes måg,
riks-I rådet och riksmarskalken Henrik
i Horn († 1618), hvars enka Anna
|Snakenborg ännu år 1636 var
ega-I rinna. Deras dotter Helena, som
Ivar gift med den i slaget vid
Leip-jzig år 1642 dödade
öfverstelöjtnan|ten Joakim Henrik von Zöge, sålde
|år 1645 egendomen till majoren
! Lydert Henriksson Reuter († 1647).
|Egdes derefter af hans son,
öfver-, stelöjtnanten Johan Reuter, efter
hvars död Ekhult tillhörde hans
tredje fru Eriana Körning († 1727).
Tillhörde vidare sonen kapten
Henrik Reuter († 1760) samt hans
dot-|ter enkefru majorskan Sofia
Rosen-vßtjerna, hvilken i sitt 2:a gifte hade
riksrådet, grefve Fredrik Karl Sin-
Ekströmmen.
99
clair. Derefter har egendomen
tillhört sonen, ryttmästaren Nils
Ro-senstjerna, en af Östergötlands
skickligaste landtbrukare på sin tid. Efter
hans död 1811 har Ekhult
tillhört sonen, öfverstelöjtnanten Olof
Ro8eristjerna († 1845) och
derefter dennes son, ryttmästaren Nils
Mauritz Rosenstjerna († härstädes
1857). Rosenstjernska ätten är
sedan år 1863 utgången på manssidan.
Egendomen tillhör nu
generaldirektören Magnus Huss.
Mangården är belägen alldeles
invid sjön Tedens strand, samt
består af en större hufvudbyggnad
med tvenne flyglar, omgifna af
trädgårdar. Ekhult, som är 1 mantal
frälsesäteri, har ända till senare tider
utgjort ett ganska stort gods, men
är nu deladt på flere händer, så att
nuvarande egaren af Ekhult endast
eger l1/4 mantal inom socknen.
Till Ekhult hör ångsåg. Arealen
är uppgifven till l,1851/2 tunnland,
hvaraf omkring 200 tunnland åker.
— Afståndet till kyrkan är 0,3 och.
till Linköping 3 mil.
Ekströmmen, säteri i Rappestad
s:n af Wifolka h:d. Denna
egendom, som förr hetat Här sta eller
Herrestad har utan att vara
fidei-komiss ända från och med 1638
tillhört adliga ätten Holst. Första
egaren var öfversten och
landshöfdingen Mauritz Holst, hvilken hade
Ekströmmen dels såsom gammalt
frälse och dels såsom utbytt, från
kronan. Efter hans död 1667
tillföll egendomen sonen,
häradshöfdingen öfver Åkerbo, Bankekinds,
Hanekinds Skärkinds och Memmings
h:d Mauritz Holst eller Hold, såsom
han efter farfadern skref sig,
oaktadt fadren under det förra namnet
blifvit introducerad å riddarhuset
år 1638. I en handling från 1683
skrifves egendomens namn
Eeke-ström. Den var då välbebyggd.
Sedan Hold dött härstädes barnlös,
öfvergick egendomen till hans
broder, öfverstelöjnanten Karl Fredrik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
