Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fornåsa socken - Forsby, skattesäteri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
■1
Fornåsa socken.
Boberg, en i kyrkan framför
sakristian samt trenne fragmenter i
vapenhuset, hvaraf ett är
öfver-tjäradt. Säve omtalar dessutom en
runsten å kyrkogården. Ej långt
från den förstnämde af dessa finnas
en bautasten samt en mängd högar
och ättebackar. Å Skrikstads egor
har man på ett ställe, der nu är
åker, funnit stenvapen samt
dessutom i ett på denna plats förr
befintligt kummel ett menniskoskelett.
På Tornby egor finnes ett stenblock,
på hvilket man påstår, att det skall
finnas runskrift. — I Bobergs by
var fordom tingställe, hvilket
omnämnes år 1381.
Enligt sägen skall "å vestra
For-nås kyrkobys stora gärde" fordom
stått en strid emellan svenskar och
danskar. Byn Slottet skall ha
erhållit sitt namn efter en härstädes
uppförd förskansning, hvilken
bidragit till svenskarnès seger. Sägen
förmäler dock icke tidpunkten för
denna strid.
En anmärkningsvärd
naturföreteelse, allmänt kallad Stora- eller
Olsmessofloden, omtalas i socknens
gamla kyrkoböcker och ansågs på
sin tid såsom något högst
förundransvärdt. Det var 1649 den 27
juli och följande dagar, som det
regnade så skarpt att, efter
kyrkobokens egen utsago, "himmelen och
jordens källor uppvällade, att
vattenådror uppsprungo. der förr inga
varit. Hvaraf floden blef allenast
ej så mäktig, att qvarnar, damar,
hus, gärdesgårdar etc. omkullbrötos,
boskap och mycket folk på vägar,
åkrar och ängar ömkligen
omkommo utan ock luften så förgiftades,
att träden deraf vissnade bort oeh
aldrig sedan grönskades; och
jorden blef så sjuk, att hon på tre år
liten eller kärnlös gröda och äring
bära kunde. Mjölet räckte icke till
och de, som åto, blefvo icke mätta.
Af denna tunna och vattniska spis
blef folket grådigt, omätteligt-, svagt
’och sjukt af durcklopp, att många
Forsby. 127
dogo af en slem och skröplig
sjukdom, som kallades starksjukan,
hvilken befrämjades genom ovanlig
matredning af bark, rötter, knopp,
agnar etc. Den svaga säden var
emellertid så dyr, att en tunna kostade
fem à sex riksdaler och detta
begynte år 1649 och varade intill
1653, då Gud välsignade
östergöt-land med så ymnig äring, att en
tunna säd såldes för 4 dal. k:mt."
Denna anteckning är gjord af
pastor Andr. Emundi.
Postadress: Borensberg.
Forsby, skattesäteri i Kimstads
s:n af Memmings h:d. Forsby har
af gammalt varit klosterheinman
samt inlöstes tillsammans med
gårdarne Kårby, Wisätter, Ek, och
Sverkilstorp i Asbo s:n samt
Wä-stantorp i Wist s:n år 1641 af
assessoren Peder Andersson
Törnsköld till Runstorp för en summa
af omkring 1,419 rdr in specie.
Innehades. 1683 som säteri allodial
frälse samt egdes, säger Tham,
"enligt jordeboken 1687 af Arvid von
Runnenberg, men enligt andra
uppgifter af Törnskölds måg Simon
Rosenberg," gift med Margareta
Törnsköld. Troligast är att
egendomen tillhört först den ena och
sedan den andra. Tygmästaren von
Runneberg och Margareta
Törnsköld voro slägt på mödernet.
Assessor Törnskölds enka var
nemligen mormoder åt den förre och
moder åt den senare. Forsby
tillhörde emellertid på 1690-talet
Rosenbergs måg, öfversten Jakob
Stegman. Egdes vidare af
öfverstelöjtnanten Johan Axel Hägerflykt
(† 1740) samt på 1750-talet af hans
måg, majoren Lars Bertil
Roxen-dorff († 1769). Derefter tillhörde
egendomen i början af 1800-taet,
förre egarens måg, löjtnanten Adlolf
Fredrik Fock († 1828). Genom
köp öfvergick Forsby sedermera
först till majoren K. J. Görges och
1830 till sjökapten Is: Forsskål,
hvars arfvingar efter hans död för-
1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
