Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gistads socken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
142
Gistads socken.
Gistads socken.
Särstad 81/,» Ähleby 3 och Öfverby
2 mantal.— Hufvudnäringen är
åkerbruk. Årliga utsädesbeloppet är
1,153 tunnor spannmål, 310 tunnor
potatis samt något lin, 1. hampa.
Af djur framfödas här 88 hästar,
216 oxar, 24 tjurar, 380 kor, 104
ungnöt, 243 får och 92 svinkreatur.
— Vid Särstad och Markeby hafva
förr funnits kalkugnar.
Gislestad omtalas 1377, då
Stenarus Gotskalki var kyrkoherde
härstädes. Man har tillföljd af namnet
velat antyda, att Linköpingsbiskopen
Grislo under 1100-talet skulle lagt
grunden till denna sockens äldsta
kyrka, samt att socknen sedan skulle
fått sitt namn efter honom. Några
skäl till detta antagande har man
likväl icke anfört. Gistad bildar för
sig ett konsistorielt pastorat af 3:e
klassen. Man har velat hålla före,
att Gistad i äldre tider skulle varit
annex till Törnevalla, ända till dess
k. Johan III skiljt socknarne hvar
för sig. Detta synes dock icke
troligt, enär särskild pastor nämnes
icke blott 1377 utan äfven på
1500-talet. I äldre tider tvistades här,
om till hvilken af nämde socknar
hemmanet Gärstad hörde. Denna
tvist skall slutligen år 1697 blifvit
afgjord så, att nämde hemman skulle
"qua omnem curam et jura ecclesiæ"
höra till Gistad, men pastor i denna
socken erhålla pastoralier deraf
endast hvart tredje år, under det
pastor i Törnevalla skulle hafva denna
förmån de tvenne mellanliggande
åren. Efter jordeboken skall
kro-notionden å detta hemman, enligt
kammarkollegii utslag af den 7
november 1866 påföras hemmanet i
Törnevalla socken, ehuru dittills
upptagen i Gistads socken. — Kyrkan,
som är af sten, uppbyggdes på den
gamla kyrkans plats år 1863 och
invigdes 1864. Men redan år 1868
befanns hon, till föga heder för dem,
som med byggnaden haft att bestyra,
i behof af en grundlig reparation,
hvilken med stor kostnad verkställ-
des åren 1872—74.
Byggnadsko-mitén hade nemligen förbisett, att
kyrkan byggdes på vattensjuk mark
och låtit uppföra den utan dragrör
i murarne vid golfvet. Efter få år
togo derför svampning och röta i
koret, på golf, dörrposter och
bänkar öfverhand. Sedan vid
reparation sex dragrör äro upphuggna i
de tjocka murarne, och allt afskräde
från gamla kyrkan — hvilket
märkvärdigt nog blifvit qvarlemnadt —
i koret och sidogångarne uppgräfdt
och undanröjdt, kan man hoppas,
att kyrkan nu skall vara i fullgodt
skick. Kyrkan innehåller i längd
100, i bredd 52 och i höjd 32 fot;
sakristian i längd 28, i bredd och
höjd 32 fot samt tornet i längd 18,
i bredd 22 och i höjd 138 fot.
Altartafla finnes icke, utan är i dess
ställe ett fristående förgyldt kors.
Orgelverket om 10 stämmor är nytt,
samt förfärdigadt af P. L.
Åkerman. Den gamla kyrkan, som
ned-refs i mars månad år 1861, var af
okänd ålder ehuru man, enligt en
vid sakristiedörren derstädes
befintlig äldre inskrift känner, att koret
var bygdt år 1310. Altartaflan
härstädes, som var förfärdigad af
Ramund Bangell år 1705, kostade då
200 daler kopparmynt. Densamma,
som nu förvaras i tornet,
framställer den korsfäste fälsaren omgifven
af Moses och Arons bilder.
Dersammastädes förvaras också den gamla
predikstolen, äfven förfärdigad af
Bangell, med en kostnad af omkring
180 daler. Densamma är beprydd
med Frälsarens, de fyra
evangelisternas och Petri bilder. Något
torn fanns icke å gamla kyrkan,
utan hängde klockorna i äldre tider
i en trästapel och från 1810 i en
s. k. klockstol. Vid rifningen af
denna kyrka fann man i nordvestra
hörnet af grunden en runsten,
hvilken likväl blef sönderslagen,
finhuggen och i skilda delar inlagd i
grunden af det nya tornets båda
vestra hörn. Under uppbyggandet af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
