Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Glänås, skattesäteri - Gnestad, frälsesäteri - Gobo, fideikommiss
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Glänås.
Gobo.
5 januari 1321. Den ena åttingen
gafs för hans och den andra för
hennes grafställe. Derefter egdes
Glänås i mödernearf af Cecilia
Folkesdotter. Hon var dotter af Folke
Ulfsson och hans första maka
Ingrid Larsdotter i Snyttringe. Förde
åttingar, hvilka af fadren och hans
andra maka blifvit gifna till
Alvastra kloster, erhöll hon i vederlag
Vl2 åtting i Hundakær och 1 åtting
i Sundby i Tjust den 5 jan. 1321.
I en senare tid tillhörde Glänås
såsom säteri And. Bernfelt år 1653,
men tillhörde 1680 fru Bernfelt, då
säterifriheten förlorades. Hon
försålde egendomen till assessoren
Balthasar Struve, adl. Leijonsten († 1694),
hvilken den förunnades för lifstid
och blef åter säteri. Tillhörde 1700
hans arfvingar eller de af hans
tjugofyra barn, som då lefde. Egdes
vidare af lagmannen Anders Daniel
Wessman, adl. Stjernklo, adlad till
följd af sin farfars farfaders
adelsbref. Denne, Johannes Svenonis,
hade nemligen 1552 blifvit adlad af
konung Gustaf I, men då han senare
lemnade sin civila befattning och
blef prest, förseglade han sitt
adelsbref med sträng befallning, att
ingen af hans efterkommande skulle
våga att uppbryta eller begagna sig
af detsamma. Anders Stjernklo
uppbröt det emellertid oeh blef ånyo
adlad.
Efter Stjernklo tillhörde
egendomen fröken von der Pahlen samt
omkring 1760 ryttmästaren Johan
Jakob Boij, gift med Margareta
Hedvig von Böhnen. Egdes senare af
deras son, majoren Adolf Fredrik
Boij, hvilken sistnämde äfven var
egare till Kyleberg. Eges för
närvarande af landtbr. Peter Jonsson i
Strömmestad, som ärft gården af
sin fader, hvilken åter inköpt den
af flere egaie.
Manbyggningen är uppförd af
förre egaren och är utan betydenhet.
Glänås säteri utgör 1 mantal. När
Glänås efter 1682 förlorade säteri-
friheten är obekant, men den 25
juni 1743 återbekom gården denua
frihet. Egovidden är icke
särdeles stor. — Af Glänås by har
föröfrigt frälsegården 1/2 m. under
1600-talet tillhört fältmarskalken, grefve
Axel Lilje, 1700 dess sons måg,
öfverstelöjtnanten Karl Sack och 1726
hans enka. Tillhör för närvarande
prosten A. Öländer samt är sedan
skiftet nybyggd med enkelt
envåningshus med trädgård. Öfrige
hemman tillhöra dels bönder och dels
lyda de under Kyleberg. —
Sockenkyrkan är belägen helt nära
säterigården.
Gnestad, frälsesäteri i Kuddby s:n
af Björkekinds h:d. Denna
egendom hörde redan på 1640-talet och
ännu 1725 under Mem. År 1825
tillhörde egendomen enkeprostinnan
Anna Gustafva Wallensten, född
Lei-jonadler. Egdes 1850 af
hofsekre-teraren M. F. Lindahl samt 1853 af
hans ende son, kongl, sekreteraren
O. W. Lindahl. År 1873 såldes
egendomen af herr Hjalmar
Norrman till grosshandlaren G.
Forsberg.
Manbyggnaden af sten
uppfördes af hofsekreteraren Lindahl,
som äfven härstädes lät uppföra
familjegraf. Gnestad är 1 mantal,
sedan år 1832 frälsesäteri, förut
frälse. Till Gnestad hör utjorden
Tomta. Till år 1874 hörde äfven
lägenheten Gnestadsvik hit, men
nämde år afsöndrades densamma för
evärdelig tid mot en årlig afgift af
3 skålp. smör och 7 öre i
penningar. — Afståndet till Söderköping
är omkring 1,3 mil.
Gobo, fideikommiss i Yxnerums
s:n af Skärkinds h:d. Gobo har
från äldre och allt intill nuvarande
tid haft samma egare som Borkhult.
Enligt bergskollegii privilegium af
den 19 oktober 1686 upprättades här
en spiksmedja men denna
förändrades år 1711 till manufakturverk.
Är 1736 den 16 december
utfärdades privilegium för Gobo bruk,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
