Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gullbergs härad - Gullbergs och Bobergs kontrakt - Gumpekulla backe - Gusum, jern- och messingsbruk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
168 Gullb. och Bob. kontrakt.
sjön Roxen, i söder till Hanekinds,
i sydost till Walkebo och i vester
till Bobergs härad. Följande
socknar äro inom häradet belägne: Wreta,
Ljung och Björkeberg, största delen
af Stjernorp, hälften af Flistad och
Westerlösa samt en mindre del af
Kristberg. Alla dessa socknar med
undantag af Kristberg hafva sina
kyrkor belägne inom häradet.
Häradets äldste kände tingsställe
har varit vid Sjögestad, hvarest
ett domaresäte ännu i förra
århundradet utvisade platsen för
detsamma. Stenarne blefvo dock omkring
midten af 1700-talet förda till
Nybron, till nämde bros förbättrande.
Till en tid har tingshuset varit vid
Wreta klosters kyrka. För
närvarande, liksom det nästan alltjemt
förut varit, är tingstället vid
Sjögestad. Tingshuset härstädes lades
i december 1758 i aska tillföljd af
vådeld.
Gullbergs härad hörde under
unionstiden till Ringstaholms län. I en
senare tid erhöll hertig Magnus af
Östergötland detsamma genom sin
faders, konung Gustaf I:s testamente
år 1560.
Gullbergs och Bobergs kontrakt
eller prosteri består af följande
pastorat och socknar: Wreta kloster
med Stjernorp, Westerlösa, Ljung
med Flistad, Björkeberg med
Ledberg, Fornåsa med Lönsås, Skeppsås
med Elfvestad, Klockrike med
Brun-neby, Kristberg samt Wallerstad.
Gumpekulla backe i S:t Lars s:n
nära Stångån och Linköping. På
denna backe finnes en hög sten
upprest. Enligt sägen skall i hedenhös
en förnäm fru vid namn Gumfrid
hafva blifvit begrafven under
densamma, hvadan platsen förr skall
ha kallats Gumfrids kullen. Man
tror att tillföljd af de många
stenar, här förr lärer funnits, backen
fordom varit en griftplats. Från
tiden för Stångebro slag berättas
följande: När hertig Karl tågade
mot Linköping, skall han som väg-
Gusum.
visare fått en oförvägen bonde vid
namn Olof eller Ola från Wänge
by i Wårdsbergs socken. När man
kom i närheten af staden, skall Ola
hafva begifvit sig upp på denna
backe, belägen icke särdeles långt
från dåvarande Stångebro. Härifrån
bespejade han konung Sigismunds
folk, och lemnade hertigen nödiga
upplysningar om den kungliga
härens rörelser. Ola skall ha
uppehållit sig bakom denna sten under
hela striden. Ännu upprepas här i
orten följande rim om denna
händelse :
Vid Gumpekulla sten
Der gömde Ola sina tjufvaben
eller
Bakom sten på Gumpekulla backe,
Der gömde Ola sin tjufvanacke
eller
Stenen pà Gumpekulla backe
Fridde mång kula från Olas nacke.
Stenen är omkring 10 fot hög.
Folket säger, att stenen åtminstone
förr brukade vända på sig, hvarje
gång klockorna i Linköpings
domkyrka ringde.
Gusum, jern- och messingsbruk i
Ringarums s:n af Hammarkinds h:d.
År 1653 anlades här af Hendrik de
Try och hans svåger Hybbert de
Besche ett jernbruk med masugn till
styckegjuteri samt en hammare på
Gusums skattehemmans egor, som
de Try inköpt af löjtnanten Sven
Thorsson. De Try säges, åtminstone
omkring 1661, vara ensam egare
häraf, och år 1661 den 27
november erhöll han kongl, bergskollegii
privilegium på att vid Gusums ström
få inrätta ett messingsbruk.
Detsamma anlades på förlag af Claude
Rocquette Hägerstjerna, hvilken på
ett eller annat sätt var beslägtad
med såväl de Besche som de Try.
År 1663 den 3 april erhöll
Hägerstjerna k. maj:t8 frihetsbref på att
sjelf, genom arfvingar eller
komit-terade få fri skeppstull på sex år
att utföra 500 skeppund
messings-arbete härifrån. Jernverket
ödelades efter hand, allt efter som mes-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
