Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Heda socken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Heda socken.
Heda socken. 203
1 a/4, St. Egbola T/a, Haddetorp 1,
Heda 1/a, Häggestad 2, Isberga21/J,
.lussberg 2*/3, Jättingstad 3, Kolstad
3, Norrö 3, Sik 3/4, Svenstorp */4,
Tjugby 5 V», Tuna 3 och Wallby
5*/4 mantal; — Åkerbruket är
huf-vudnäringen. Utsädesbeloppet är
1,813 tunnor spanmål, 832 tunnor
potatis och 2 tunnor lin eller hampa.
Af djur framfödas här 145 hästar.
216 oxar, 27 tjurar, 352 kor, 142
ungnöt, 229 får och 286
svinkreatur.
Kalksten förekommer i mängd i
den delen af socknen, som är
belägen närmast Omberg. — En
mineralkälla finnes på Häggestads egor.
Hedhe nämnes såsom socken 1327
med en kyrkoherde vid namn Sven.
Sedan längre tid tillbaka har
socknen varit annex till Rök. Heda
kyrka, som antages vara den äldsta
inom Östergötland, är byggd dels af
kalksten och dels af tegel. Till sitt
byggnadssätt är hon en af Sveriges
märkligaste landtkyrkor. Det var
nära deran, att detta minne af
forntida byggnadskonst, blifvit helt och
hållet lemnadt till förfall i brist af
nödiga reparationer under en längre
tid. Det ansågs nemligen föga värdt
att kosta på något på de gamla
murarne utan det skulle vara bättre
att efter den gamla kyrkans förfall
bygga en helt och hållet ny.
Professoren Brunius besökte då under
1840-talet socknen, hvarvid han
fästade uppmärksamheten på det höga
värde, som deuna kyrka egde i flera
hänseenden. Beslutet om kyrkans
fullkomliga restaurerande blef icke
synnerligen långt derefter närmaste
följden häraf, och ett förslag till
kyrkans utvidgande och restauration i
gammaldags stil blef år 1852
afgifvet af nämde professor. Heda
kyrkas utseende före den ombyggnad,
som sedermera företogs efter denna
plan, kan ses af följande utdrag ur
Brunii beskrifning derom:
"Heda kyrka utgöres af ett
aflång-fyrkantigt skepp, ett något smalare
och kortare kor i öster samt ett
fyrkantigt torn i vester. Å
skeppets norra sida sträcker sig en
tre-qvadratisk utbyggnad och å dess
södra en enqvadratisk med rundel åt
öster och ett vapenhus åt söder. Å
korets norra sida ligger en aflång
fyrkantig sakristia.
Skeppet betäckes med ett
tunn-hvalf på vederlag i söder och norr.
Triumfbågen prydes med karnisade
vederlagskransar, och den har
genom sättning fått en något tryckt
betäckning. Å hvarje sida om
triumfbågen märkes en hög spetsig
al-tarnich. Skeppet har icke mer än
en fönsteröppning, hvilken är åt
söder.
Koret betäckes till de tvenne
vestligaste tredjedelarne med ett
kupol-artadt korshvalf, som saknar
korsbågar, och till den östra tredjedelen
med ett tunnhvalf på vederlag i
söder och norr, hvilka invändigt äro
förstärkta med t/3 fots framsprång.
Altarväggen är rak. Koret
upplyses af en fönsteröppning i öster och
en i söder, som båda blifvit
utvidgade. En ursprunglig ingång finnes
å korets södra sida.
Tornet utmärker sig till det yttre
med fem nära lika höga
afdelningar hvilka åtskiljas genom
skråkantiga indragningar, så att den
förstes betäckningar utgöra den andres
socklar o. s. v. — — — Tornets
betäckning består af förskjutna
ut-och invändigt skråhuggna hällar
som med 45 graders lutmngsvinkel
slutta åt alla sidor. Inpå hörnen
af denna betäckning stå två runda
och två fyrkantiga stenspiror i
motsatta riktningar och öfverst å
spetsen står en fyrkantig sådan.–
— Man ingår från skeppet genom
en temligen hög öppning med
rund-bågig betäckning i tornet, i hvars
sydvestra hörn en fyrkantig
inbyggnad innehåller en spiraltrappa. Man
uppkommer vid slutet af denna
spiraltrappa, som intager nära en
tredjedel af tornets höjd på ett spetsigt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
