Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hällerstad, frälsesäteri - Händelö, frälsesäteri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Händelö.
Händelo.
af majoren Otto Johan von der
Osten, genannt Säcken († 1669), af
hvars enka Anna Rålamb, omgift
med hofjunkaren och ryttmästaren
Otto Jurgen Klodt, egendomen
pantsattes till hauptmannen öfver
Stegeborgs län Hindrik Scheibe, samt
tillföll, då den icke återlöstes, hans
måg, ryttmästaren Justinus v. Yhlen.
Från honom öfvergick Hällerstad
genom köp och byte mot Tåby till
lagmannen Johan Gyllenkreutz (†
1737), hvars enka, friherrinnan
Elisabeth Funck på 1750-talet
innehade den genom testamente. Efter
hennes död 1781 tillhörde
egendomen sonen, kapten Karl Gustaf
Gyllenkreutz († 1775) och vidare
dennes son, ryttmästaren Johan Fredrik
Gyllenkreutz, derpå och omkring
1783 genom köp hans svärmoder,
fru Margareta Löwen, efter dess död
1786 genom arf Fr. Gyllenkreutz
ånyo. Omkring 1800 köptes den
af öfversten Karl Axel Pereswetoff
Morath († 1844) samt egdes
derefter af hans måg, general audi tören
Per Jakob Netzel, vidare af majoren
P. M. Fries och omkring 1825 af
kongl, sekreteraren Kr. Henrik Braad.
Tillhörde vidare stadskassören
Hallgren, 1850 tre bönder samt 1853
och 1872 Magnus Holstensson.
Egendomen är belägen vid
Häller-stadsjön, samt består af 1 mantal
frälsesäteri med fiske och tillräcklig
skog.
Händelö, frälsesäteri i S:t
Johannis socken af Lösings härad. Första
gången, vi funnit detta urgamla
herresäte ornnämdt, är år 1322, då
Ingegerd Svantepolksdotter vid Hændelö
daterade ett gåfvobref. På
1400-talet egdes Händelö af Merita
Jo-nissadotter, som var gift med
riksrådet Pedher Jönisson (Bååt) samt
omkring 1470 af deras son,
riksrådet och riddaren Erland
Pedhers-son den äldre, derefter 1493 och
1513 af hans måg, riksrådet och
9 .
lagmannen Bengt Abjörnsson (Hård
af Segerstad), som halshöggs vid
Stockholms blodbad år 1520, vidare
1523 af sonen Ture Bengtsson (†
före 1526). Han var gift med Anna
(Bjelke), genom hvars syster, gift
med riksrådet Axel Nilsson (Banér),
Händelö skall hafva kommit till
denna ätt. Efter nämde riksråds
död 1554 tillföll egendomen sonen,
riksrådet Sten Banér († 1600 vid
Linköpings blodbad), men skall
äfven hafva tillhört kongl, rådet och
ståthållaren Knut Lillje († 1596)
samt rikstygmästaren Johan
Lilljehöök († 1642), som derunder år 1636
hade ll1/a hemman. Egdes derefter
af sonen, presidenten, frih. Anders
Lilljehöök († 1685) och 1687 af hans
arfvingar, af hvilka brorsdottren
Jakobina Katarina blef ensam
ega-rinna till Händelö. Vid denna tid
säges egendomen hafva 200 tunnors
utsäde, hårdvallsäng till 220 lass,
godt mulbete i hagen och på en ö.
Genom nämda Jakobina Katarina
Lilljehöök, gift med amiralitetsrådet,
frih. Gustaf Horn, kom egendomen
till denna slägt men tillföll
sedermera deras måg, öfversten, grefve
Kasper Otto Sperling († 1709),
derefter hans enka Karin Horn och
efter hennes död 1742 sonen,
kammarherren, gr. Karl Georg Sperling
(† 1764), hvars hustru Eva Katarina
Falkenberg genom sin kloka
hushållning säges hafva gjort mannens
egendomar skuldfria och satt dem i
godt stånd. Hon dog härstädes 1779.
Efter kammarherre Sperlings död
tillhörde Händelö sonen, kapten,
grefve Göran Kasper Sperling, med hvars
död härstädes 1769 grefliga ätten
Sperling utgick på svärdssidan.
Tillhörde på 1780-talet dennes svåger,
friherre Knut Lejonhufvud, på
1820-talet brukspatron Kr. Eberstein,
1825 brukspatron J. G. Norstedt
och 1853 excellensen, frih. Gustaf
Nils Algernon Adolf Stjerneld, som
dog härstädes 1868. Med honom
utslocknade denna ätt på svärdssidan.
Han ansågs såsom den siste manlige
ättlingen i rakt nedstigande led af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
