Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häradshammars socken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
254 Häradshammars socken.
Häradshammars socken.
2, Lunnebo 1, Långsäter 1li, Lönö
1, Moängen ’/«> Mullingstorp ’/a>
Myrby 1, Reseberga 2l/a, Rippetorp
1, Risäter l/a, Sjelfsäter 1,
Skötsäter 1, Stummelsäter ’/j, Svenneby
1, Såneby 1, Särstad l’/j, Säter ’/
Sätterstad 3, Sorby eller Sörbyholm
2Va, Tokedal ’/„ Toltorp f|,
Tås-by 1, Ugglö 1, Wagnstad 2,
Wi-säter 2, Wånga 2, Yxnö 1, Åkerby
VI j och Önsäter 2’/3 mantal. —
Hufvudnäringen är åkerbruk. Något
fiske idkas äfven. Vid Rippetorp
och Gulltorp finnas qvarnar och
sågar. På 1750-talet upptogs på
Hestads egor en jernmalmsgrufva,
hvilken till att börja med lemnade
temligen rikligt malm. I
Dolmirs-hagen å Tåsby egor har äfven en
grufva varit upptagen. Båda dessa
äro dock sedan länge nedlagda. På
Reseberga egor äro äfven
jernmalms-anledningar. Å Lönö egor berättas
ha funnits en silfvergrufva,
hvilken säges hafva nedrasat för
omkring ett århundrade sedan.
Kalkstenslager finnas vid Holma, Gårdsjö
och Särstad. — Utsädesbeloppet är
1,230 tunnor spanmål och 490
tunnor potatis. Af djur framfödas här
208 hästar, 204 oxar, 58 tjurar,
887 kor, 168 ungnöt, 170 får och
159 svinkreatur.
Hcersæmyo kyrkoby omtalas 1377,
Hersterne socken 1343 samt föröfrigt
i 13- och 1400-talets handlingar
under namnen Hcersæmyo,
Hersem-me, Herzeme och år 1558
Hers-liamniar. Den 20 april år 1488
utfärdade påfven Innocentius VIII
ett aflatsbref för Häradshammars
kyrka, hvilket sedan början af detta
århundrade förvaras i Linköpings’
bibliotek. Socknen har förr
omfattat äfven hvad nu är Jonsberg, och
dels utan och dels tillsammans med
häradets andra socknar flere gånger
utgjort kongliga förläningar samt
sålunda innehafts af
riksföreståndaren Karl Knutsson Bonde, hans
döttrar, prinsessorna Margareta och
Magdalena, konung Gustaf Ls dotter
Cecilia samt konung Gustaf II Adolfs
moder, enkedrottning Kristina.
Pastoratet är regalt af 2:a klassen,
ehuru förut tillsammans med
Jonsberg såsom annex regalt af l:a
klassen. Till år 1698 hade
kyrkoherdarne komministrar, hvilka bodde
i klockaregården, till dess Giörstorp
genom k. bref af 1692 åt dem
anordnades till boställe. Kyrkan, som
är af sten, är från år 1793, men
hade nyss hunnit att blifva fullt färdig,
då hon söndagen den 13 april 1806
emellan kl. 9 och 10 på f. m. härjades
af eldsvåda, uppkommen antingen
genom skorstenseld eller genom en
spricka i skorstenen i sakristian.
Elden upptäcktes först, sedan den
brändt eld på sakristietaket. Hela
kyrkotaket itändes ögonblickligen,
och med tillhjelp af stark storm
hade elden inom en timmas tid
upp-brändt hela kyrkans innanrede,
al-tartaflan, målad af Hörberg,
predikstolen, bänkarne, läktaren,
orgelverket, hela tornet, samt
ringklockorna, hvilka voro helt och hållet
nedsmälta. Endast gråstensmurarne
voro qvarstående, men äfven dessa
voro mycket brända. Med största
fara räddades kyrkans silfver,
ljuskronor, böcker och kassa. Hela
klockaregården uppbrann äfven
samtidigt. Men redan följande dag var
man betänkt på en ny kyrkas
uppförande. "Bjelkar, spiror och
bräder", heter det i en embetsberättelse
om olyckan, "voro redan om
måndagen till myckenhet framförda.
Byggmästare redan på stället. Grus,
bränder och sten bortförd samt
kyrkan redan rengjord." Den 1 derpå
följande maj företogs med allvar
den nya kyrkobyggnaden. Längden
af densamma är 89,5 och bredden
41 fot. Altartaflan är målad af
Hörberg samt hitskänkt af majoren
Jakob Karl Ridderborg von Block.
Den föreställer Jesus lärande i
templet m. m. Predikstolen är skänkt
af prosten Anders Georg Dahlin.
Orgelverket om 11 stämmor bygg-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
