Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hättorp, bruks- och landtegendom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
258 Hättorp.
Hättorp.
samt omkring 1760 Tisellska
sterb-huset. År 1819 egdes Hättorp i
sin helhet af brukspatron Nils
Fredrik Tisell. Vid hans död år 1868
ärfdes egendomen af hans tolf barn,
men eges för närvarande af sonen,
brukspatron Ture Tisell, hvilken
utlöste den sista tolftedelen år 1873.
Hufvudgården är belägen vid
Tjällmo Storå eller den s. k.
Hät-torpsån invid stora landsvägen
emellan Östergötland och Nerike.
Mangården består af hufvudbyggnad i
tvenne våningar samt fyra flyglar,
och omgifves af park och trädgård.
— Egendomen består af 1 mantal
kronoskatte rusthåll med
underlydande Hängestorp 3/4 mantal med
Ugglebo utäng, Markebo 1 */2,
Skat-tebol 1, Westermåsa 1, Åå 1,
Öfver-kulla 1 med Öfverkulla äng (Ekön),
Österby 1/2, Kulla 1 mantal skatte
samt Smedsbol 1 mantal frälse med
Fulesjö äng, allt i Tjällmo socken
samt Klämmerbol 1 och Bastebol
mantal skatte i Kristbergs socken
och Ringarhult 1 mantal frälse i
Godegårds socken. Sammanlagda
egovidden är omkring 9,500
tunnland, deraf omkring 2,500 tunnland
åker, 500 tunnland äng och 6,500
tunnland skogs- och hagmark, hvaraf
under eget bruk skötes omkring
2000 tunnland åker. Öfrige 1000
tunnland åker och äng brukas af
bönder och torpare mot
dagsverks-och kolningsskatt samt körslor för
landtegendomen och jernbruket.
Under egendomen lyda för närvarande
5. hemmansbrukare och 28 bebyggda
torp. Vid Westermåsa finnes
tegelbruk, der årligen slås omkring
100.000 rör- samt 10,000 murtegel,
som endast användas för egendomens
eget behof till täckdikning m. m.
Redan långt tillbaka har vid
Hättorp funnits en kniphammare,
hvilken skall ljafva varit belägen, der
qvarnen ännu står, men denna
kniphammare förflyttades och
uppbyggdes år 1695, der sedermera stång-
jernshammaren blef anlagd. Denna
kniphammare nedlades emellertid
sedermera. Stångjernshammaren
anlades af Karl Karlsson Tisell samt
fick den 10 februari 1743
privilegium på att smida 300 skeppund
årligen och skattlades till 3 skepp,
årlig hammarskatt till kronan.
Senare privilegium är af den 7 mars
1799. På 1750-talet bestod bruket
af 1 hammare och 2 härdar,
hvarjemte här fanns en masugn, i
hvilken tackjernet tillverkades af malm
från egna grufvor såväl i socknen
som i Nerike och annorstädes. År
1810 fanns här 2 stångjernshamrar
med 4 härdar samt 1,010 skeppund
stångjernssmide, hvaraf en del
frälse-smide, men 1828 endast 3 härdar.
År 1848 nedlades 2 härdar. År
1859 fanns här 1 härd och 1
hammare med 613,5 skepp, priviligieradt
smide. För närvarande består
stång-jernsbruket af 2 franche-comtéhärdar
med 2 räck- och 1 smälthammare,
samt dessutom 1 manufaktur- och
1 spikhammare, hvilka båda äro
färdigbyggda år 1874. Egna
grufvor och masugnar äro för länge
sedan ödelagda. Tillverkningen är
årligen 10 à 11,000 centner
stång-jern, hvartill tackjern köpes från
Nora bergslag. Omkring 2,000
ryssar egna kol begagnas årligen.
Manufaktur och spiksmidet bedrifves
endast för egendomens behof. Till
bruket höra äfven 1 mjölqvarn om
4 par stenar och grynverk samt 2
mångbladiga sågverk och 1
kant-såg. — I början en ringa
bruksegendom har den från generation
till generation förbättrats och
uppodlats, så att den i sitt nuvarande
skick utgör en af Östergötlands
största jord-bruksegendomar, en skapelse
hufvudsakligast af brukspatron och
kommendören Nils Fredrik Tisell. —
Afståndet från Hättorp är till
Tjällmo kyrka och postkontor 0,4, till
jernvägsstationerna Karlsby,
Godegård och Örmon 1,5 samt till
Linköping 4,3 mil.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
