Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jonsbergs socken - Jonsbergs kyrkoherdeboställe - Jonstorp, egendom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Jonsbergs socken.
Jonstorp. 273
Å and va sidan:
JANE STÖDER
HIN RIG SÅGHUS.
Under 1700-talet hade socknen
tvenne kyrkogårdar, den ena
belägen bredvid och den andra något i
öster om kyrkan. Den senare af
dessa är sedermera uppodlad och
hör till Jonsbergs säteri. Omkring
år 1860 skänktes jord till
utvidgning af begrafningsplatsen af
ryttmästaren Karl Jakob Swartz.
Dessutom finnes begrafningsplats å Aspö
(se denna artikel).
Afståndet från kyrkan är till
Söderköping 4,3 och till Linköping
8,3 mil. Före år 1606 skall
kyrkan hafva stått på Jonsbergs backe,
der nu säteriets mangård är
belägen. Nämde år lät riksrådet och
ståthållaren Hans Eriksson Ulfsparre
förflytta kyrkan till sin nuvarande
plats. — Generalvisitation föriggick
senast år 1867. Socknens
kyrkokassa belöpte sig 1874 till 14,578
kronor. Skolkassan åter hade en
skuld på 5,100 kronor.
Af fornlemningar märkas större
och mindre stenrör å Jonsbergs,
Gjörstorps, Mönnerums och
Möckel-ängs egor samt på öarne Arkö,
Björnö, Gränsö, Kartö och St.
Sundholmen med flera ställen. — På
borgbacken å Mönnerums egor skola
lemningar finnas efter en byggnad
af öfver 60 fots längd och 22 fots
bredd. Rundtomkring bergets öfre
kant är en stensättning. Det
berättas, att man härstädes förr skall
hafva funnit svärd och andra
vapen. — Så kallade jättegrytor
finnas å Nordanskogs egor samt på
nordvestra udden af Arkö.—Om den
skans, som förr funnits å Arkö, se
denna artikel. En annan
förskansning, benämd Ettersund, har äfven
varit belägen i farvattnet härstädes.
Om densamma är kändt, att Severin
Norrby under k. Gustaf I:e tid här
förlorade 600 man, då han om
julafton tänkte undsätta Stegeborg.
Under k. Karl X Gustafs tid be-
vakades skansen af allmogen i Ste
-geborgs och Finsponga län samt af
borgerskapet från Norrköping för
att hindra fiendtliga infall i
Östergötland. — På Lits-Lindö och Hästö
der skeppsleden genom
Hästströmmen är smalast, uppkastades under
1789 års krig en förskansning,
hvilken likväl aldrig fullbordades. —
Vid Gränsö, berättar Broocman på
1750-talet, "ses lemningar af ett stort
stenhus, som nu är alldeles förstördt.
Ho derstädes bodt i forna tider, vet
nu ingen. I nejden är en rundel af
grof gråsten ihoplagd på en
bergskulle, till 6 alnars höjd, hvars
omkrets innehåller 16 alnar; och är
inom stenmuren en slät plan, som
sluttar åt -alla sidor. Denna
stensättning kallas Jättekastet."
Wi-degren berättar omkring år 1828
om "ett stenkummel vid norra
sidan af Gränsö af 3 à 4 alnars höjd
och 40 à 50 alnars omkrets", der
enligt sägen varit ett offerställe,
anlagdt och begagnadt af en man
vid namn Hermit.
Socknen har egen poststation.
Jonsbergs kyrkoherdeboställe, kal
ladt Gjörstorp, ’ j2 mantal,
anordnades genom kongl, bref af den 5
februari 1692 till boställe för
kom-ministrarne härstädes, hvilka förut
bebodt klockaregården vid
Häradshammars kyrka. Det tillträddes
dock icke af någon komminister
förr än 1698. Då Jonsbergs socken
blef eget pastorat, blef Gjörstorp
samtidigt kyrkoherdeboställe.
Bo-ställshuset med 5 rum och kök samt
3 vindsrum är beläget på ett berg,
omgifvet af skog och gärden.
Årliga utsädet är 10àl2 tunnor.
Skogstillgången är tillräcklig. —
Afståndet till kyrkan är 0,3 mil.
Jonstorp, egendom i S:t Johannis
s:n af Lösings h:d, som från år
1640 tillhörde presidenten Anders
Gyldenklou samt senare C. Sjöblad.
I en senare tid eller år 1853
tillhörde Jonstorp rådmannen G. Gahms
arfvingar, hvilka år 1856 för-
18
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
