Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kimstads socken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
286 Kettilstads socken.
Kettilstads socken.
lösa 1, Skärpinge, 1, Stafsäter ’/a,
Svinsäter ’./,, Sätra 1/a, Tyrstorp V„
Tångstad 2, Uddema 1, üifveryd
Ullevid 1, Wallby 2, Åkerby112,
Åkerby prestbost. 3/4 och Örtomta’/a
mantal. — Näringar äro åkerbruk och
fiske. Äfven finnas här ett par sågar, ett
tegelbruk och en qvarn vid Kimstad.
Nämde qvarnhus är af sten i 3:ne
våningar med 4 fots tjocka murar,
hvilande på 11 hvalf stående å
granitberg. Qvarnen har 7 par
stenar, grynverk hiss- och
rensmaskiner samt mångbladig såg. Alla
damar äro af cementmurad granit.
Kimstads qvarn hörde i äldre tider
under Wreta kloster. — År 1863
anlades här en mekanisk verkstad
jemte trenne cirkelsågar, hvilket
allt vid sjön Roxens sänkning år
1867 inlöstes af Roxens
regleringsbolag, hvilket bolag äfven eger östra
sidan af Kimstadfallen. Det till
qvarnen hörande vestra fallet eger
779 naturkrafter eller omkring 467
effektive hästkrafter. — Socknens
hela utsädesbelopp är 1,382 tunnor
spanmål, 539 tunnor potatis och 27
tunnor lin eller hampa. Af djur
framfödas här 128 hästar, 325 oxar,
28 tjurar, 600 kor, 122 ungnöt, 450
får och 200 svinkreatur.
Kimstadha nämnes år 1237, då
Sune Folkunge och hans fru
Helena, konung Sverkers dotter, aflat
sina arfvegods härstädes till Wreta
kloster. Såsom socken nämnes
Kimstadli år 1318 samt kallas år
1339 Kimsta och år 1383
Kympe-stadha. Socknen skall enligt en
sägen, som gått från far till son, och
om hvars ålder man icke eger
någon kännedom, hafva fått sitt namn
efter tvenne prinsar, Erik, hvilka
efter konung Stenkils död år 1066
här skola hafva kämpat om kronan.
De tvenne prinsarne skola härvid
stupat i envig mot hvarandra och
med dem de förnämligaste af
svenskarne. Hvilka dessa Erikar varit,
vet man icke, men antagligen voro
de ättlingar af gamla konungahu-
set. Åkrarne i prestgårdens östra
gärde kallas härefter ännu
kämpe-åkrarne. — Socknen har i äldre
tider och till 1580 samt i senare
tider emellan 1786 och 1808 haft
med Kullerstad gemensam
kyrkoherde, men utgör nu ett patronelt
pastorat genom förordning af 1875
af 2:a men förut af 3:je klassen.
Löfstads säteris egare har genom
kungl, förordning af den 17
oktober 1699 rätt att kalla pastor, med
anledning af de stora föräringar till
kyrkan, som nämde gård i
Lillje-ska ättens ego i äldre tider lemnat.
Kyrkan är byggd 1728, på
bekostnad af enkegrefvinnan Agneta Lillje,
född Wrede, sedan hon låtit
nedrif-va den gamla. Den blef likväl icke
fullt färdig förr än trenne år efter
nämda grefvinnas död eller år 1733,
samt synes hafva blifvit fullbordad
af hennes måg, riksrådet och
överstemarskalken Magnus Julius de la
Gardie. Sedermera har hon blifvit
reparerad 1811 och 1836 samt
senare och försågs med nya fönster
år 1864. Kyrkan består af ett
vanligt långhus med ett fyrkantigt tom
i vester samt är hållen i modern
stil. Längden är öfver 111 och
bredden öfver 42 fot. Altartaflan
är hitskänkt af grefve M. J. de la
Gardie och är målad af italienaren
Taraval samt renoverad af Berggren.
Hon framställer Kristi uppståndelse.
Orgelverket om lO1^ stämmor är
bygdt af Jak. Wester vik samt
re-noveradt år 1836. Det skänktes år
1771 af riksrådet, grefve Fr. Ax.
von Fersen. I kyrkan äro
familje-grafvar för grefliga ätterna Lillje
och Strömfelt. I desamma äro bland
andra följande, hvilkas hufvudbanér
äro uppsatte här, begrafna:
fältmarskalken m. m. grefve Axel Lillje,
född på sätesgården Berga i
Småland den 19/, 1603 och död på
Löfstad den 20/ia 1662; riksrådet,
grefve Johan Strömfelt, född på
Landsjö den 1678 och död i
Stockholm den le/101736; öfversten Frans
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
