Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kinda kanal - Kinda härad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
290 Kinda härad.
Kinda härad.
förutsäga, och föga troligt är, att
trafikinkomsterna skola ökas i
sådan grad, att desamma någonsin
blifva tillräckliga till alla dessa
utgifter och till verkställandet af
sådana byggnader, som för
kanalverkets utveckling kunna erfordras.
Ovedersägligt är dock, att kanalen
burit för provinsen rika frukter,
samt att den företagsamhet, som
bragt detta arbete till stånd, icke
kan nog prisas, De delegare i
bolaget, hvilka äro eller varit
jordegare inom de orter, der kanalen
går fram, hafva äfven på
mångahanda sätt dragit stora fördelar af
densamma, samt på så vis blifvit
ersatta för de förluster de i och för
kanalens tillkomst hittills behöft
göra.
Kinda härad i länets första eller
Kinda och Ydre fögderi gränsar i
norr till Walkebo och Hanekinds,
i nordost till Bankekinds, i öster
och söder till Norra och Södra Tjusts
samt Sevedes härad af Kalmar län,
i sydvest och vester till Ydre, i
vester äfven till Walkebo samt i
nord-vest till Wifolka härad. Följande
socknar äro inom häradet belägne-:
Wårdnäs, Tjärstad, Kettilstad,
Hägerstad, Oppeby, V. Eneby, Kisa,
Horn och Hycklinge, hvilka alla
höra till Kinda prosteri samt
Tir-serum af Ydre äfvensom delar af
Ulrika i Wifolka, Atvid i
Bankekinds och Dalhem i Norra Tjusts
prosteri.
Häradet hade år 1656 sitt
tingställe vid Rimforsa men under
1700-talet vid Kisa, der det ännu är
beläget.
Kinda härad finnes i äldre
handlingar ofta omtaladt, och flere af
äldsta tiders mest framstående män
hafva skrifvit sig till Kind, såsom
konung Sverker I:s fader, den så
kallade Kinda konungen Kol Jarl
och hans fäder intill de under
tionde århundradet på Brokind
boende kindajarlarne Toril och Tatil.
Dessa Kindajarlar, hvilka voro hed-
ningar, bibehöllo äfven i andra
hänseenden sina förfäders bruk, och
enligt von Dalin plägade de ännu
under senare hälften af 1000-talet
draga i härnad på de Estiska,
Wen-diska och Danska kusterna.
Under 1300-talet nämnes häradet ofta.
Vid denna tid hörde det
tillsammans med Tjust och Ydre härad
under det vid Westervik belägna
slottet Stege- eller Stäkeholm. Ar
1385 skall enligt Rhyzelius drotset
Bo Jonsson Grip, hafva fått detta
slott med underlydande härad i pant
af konung Albrekt för till honom
försträckta penningar. Från år 1399
är en handling bekant, i hvilken
försäkras, att Stäkeholms slott med
underlydande skulle tillhöra
drotsets son, riksrådet och riddaren Knut
Bosson för ena hälften och för den
andra riddaren Bengt Nilsson, till
dess panten inlöstes. I äldre tider
hafva såväl Kinda som det
närbelägna Ydre härad räknats till
Småland. Enligt Palmskölds
anteckningar öfver Östergötland skulle
desamma i kronans räkenskaper
hafva blifvit räknade till sistnämde
provins från år 1564 till 1601, men
enligt Broocman blefvo såväl Kinda
som Ydre först år 1646 på
invånarnes trägna anhållan skilda från
Småland och lagda till Östergötland.
Förhållandet är emellertid, att när
konung Gustaf skiftade riket
emellan sina söner, erhöll hertig
Magnus genom testamente af den 1 juli
1560 Östergötland, Dahl med
åtskilliga härad i Westergötland och
Småland, bland hvilka äfven Kinda
och Ydre, hvilka dittills räknats
under sistnämde provins. Sedan
dess hafva alltid dessa härad
åtföljt Östergötland, ehuru de länge
sedermera i alla offentliga
handlingar antecknades under Småland.
Denna sin förläning innehade
hertigen till sin död 1595. Som
bekant är, stod hertig Magnus i och
för sjuklighet under förmynderskap,
och enligt föreskrift från år 1574
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
