Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Landsjö, fideikommiss - S:t Lars socken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
S:t Lars socken.
S:t Lars socken. 333
Brinke gästgifvaregård 0,3, till
Nors-holms jernvägtstation 0,6 och till
Norrköping 1,5 mil.
S:t Lars socken i Hanekinds
äfvensom i Åkerbo och Bankekinds
härad. Socknen, sorn på alla sidor
omgifver staden Linköping är delad
i tvenne delar af Stångån, och äro
Åkerbo och Bankekindsdelarne
belägna öster samt Hanekindsdelen
vester om nämda å. Gränserna äro i
norr sjön Roxen, i nordost Rystad,
i öster Wårdsberg och Landeryd, i
sydost Wist, i sydvest Skeda och
Slaka samt i vester Kärna och Kaga.
Socknen har i medeltal en längd af
1 och en bredd af 0,5 mil. Arealen
är 0,4999 qv.-mil hvaraf 0,0424
qv.-mil vatten eller (vattnet oberäknadt)
10,588 tunnl. •= 59,290 qv.-ref.
Enligt uppgifterna till hush.-sällsk. är
arealen 9,586 tunnland, hvaraf
4,800 tunnl. åker och odlad jord
1,362 „: äng, samt
3,424 ,, skogbärande mark.
Större delen af socknen är en
fruktbar sädesslätt. Södra delen är
dock mera kuperad. Rådande
jordmånen är lera, men det finnes äfven
svartmylla och dungjord. Socknen
bevattnas hufvudsakligen af
Stångån, hvilken vid Tannefors gör
betydliga fall äfvensom ett mindre vid
Nyqvarn. Det fall, som ån före Kinda
kanals anläggande gjorde vid staden,
finnes numera icke. Den från Slaka
kommande Tinnerbäcken går i
många krökningar genom socknen och
förenar sig vid Linköping med
Stångån, sedan den kort förut vid
Sandbäcken gjort ett obetydligt fall. I
södra delen af socknen finnes den
numera igenvallade Rosenkällasjön,
hvilken ännu i midten af förra
århundradet var rik på rudor, ehuru
den redan då var till större delen
öfverväxt.
Socknens nordligare del skäres af
Östra stambanan, hvilken vid
Linköping har station. Landsvägar,
hvilka sammanstöta vid eller i
närheten af staden, genomgå socknen
i flera olika riktningar. I förening
med Kinda kanals anläggande har
Stångån blifvit kanaliserad äfven
söder om staden. Vid Tannefors äro
trenne slussar.
Folkmängden var på 1750-talet
1,250, 1790: 1,413, 1810: 1,531,
1830: 1,742, 1850: 1,981, 1870:
2,281 och 1873: 2,264 hvaraf 1,064
manspersoner. — Hemmantalet är
8426|64 oförmedl. och 55’/8 förmedl.
Af dessa äro 33’/8 i Hanekind, 20
i Åkerbo och 2 i Bankekind. Af
folkskolor finnas här 1 fast
folkskola och 4 småskolor. I den förra
undervisas 132 och i de senare 84
skolbarn, under det att 9
undervi-visas i annan skolanstalt och 56 i
hemmet. — Socknen har eget
bibliotek.
Gårdar inom socknen äro: i
Hanekinds hårad: Berga l’/8, Blastad
l3/4, Lilla Brostorp ljv Stora
Brostorp 1/2, Gudmunstorp 1/4, Haninge
1, Kråksäter eller S.veden */4,
Ra-elstorp ’/4, Rosenkälla 1, Ryd l’/4i
Räfvantorp 1IV Siggantorp ’/a,
Smedstad 1, Spångerum 1, Säby 23/4,
Tannefors la/4, Tornby 26/8, Lilla
Ullevi 2, St. Ullevi 33/4, Walla 2’/„
Widinsjö (Vidhinxrö omnämnes
1319) 21/j, Åleryd 2V, och
Åne-stad 2 mantal, hvarjemte hithöra
Djurgården, som disponeras af
landshöfdingen, Tinnerö äng, tillhörande
Sturefors samt lägenheten Ramstorp,
hvilken tillhört och varit bebodd af
biskop Terserus, m. m.; i Åkerbo
härad: Kallerstad 31/,, Köpetorp 1,
Mörtlösa 43/4, Råberga, 4,
Torfvin-ge 3V4, Åby 2; i Bankekinds
härad: Böckestad 2. —Åkerbruk och
fabriksrörelse äro hufvudsakliga
näringarne. Årliga utsädesbeloppet är
2,304 tunnor spanmål, 960 tunnor
potatis samt något lin eller hampa.
Af djur framfödas här 152 hästar,
445 oxar, 47 tjurar, 850 kor, 95
ungnöt, 350 får, 2 getter och 110
svinkreatnr. Inom socknen är
belägen en af länets största qvarnbyar,
Tannefors, med vatten- och ångqvar-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
