- Project Runeberg -  Historiskt, geografiskt och statistiskt lexikon öfver Östergötland / Förra delen. A-L /
342

(1875-1877) Author: Anton Ridderstad
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Leonardsberg, säteri - Lida, säteri - Liljeholmen, säteri

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

342 Leonardsberg.

Liljeholmen.

stelöjtnanten Erik Axel Ekehjelm,
efter hvilkas död säteriet tillföll
hennes syster, enkefriherrinnan Elsa
Burensköld. Efter hennes död 1741
tillföll egendomeu sonen,
kammarherren, frih. Jakob Burensköld,
efter hvars död 1754 den ärfdes af
systern, friherrinnan Maria Johanna
von Schverin. År 1825 egdes
Leonardsberg af hennes sonson,
löjtnanten, frih. Erik Gammal Ehrenkrona
(† 1855) samt såldes 1858 af
dennes arfvingar till nuvarande egaren,
f. d. grosshandlaren John
Blomberg.

Mangården, som är belägen nära
sjön Glan, består af en prydlig
hufvudbyggnad i två våningar med 24
boningsrum samt af tvenne flyglar,
allt omgifvet af park och trädgård
med växthus. — Egendomen
bestod på 1750-talet af 3 mantal
säteri med underlydande 8 mantal och
6 rå och rörs torp samt 2 torp
till de underlydande hemmanen.
Säteriet hade då ett utsäde af
30 tunnor, tillräckligt hö,
nödtorftigt mulbete, godt fiske och
god trädgård. År 1850 utgjordes
godset af 3 m. säteri med
underlydande Sånna 1 */a, Knifberga 2,
Hillerstad 3ljt och Bonäs 1
mantal. För närvarande består
egendomen af Leonardsberg 1 m.
frälsesäteri och 2 m. skattesäteri, Sånna
ll/3 frälse samt Hillerstad3/, skatte.
Arealen är 1,100 tunnland, hvaraf
600 tunnl. åker och äng samt resten
skog. — Egendomen är belägen nära
Fiskeby station samt har ett afstånd
till kyrkan af 0,2 och till
Norrköping af 0,4 mil.

Lida, säteri i Qvillinge s:n af
Bråbo h:d, som år 1596 donerades
till generalfaltqvartermästaren Hans
Stuart, hvilken inkom till Sverige
och blef stamfader för härvarande
adliga ätt med detta namn. Han
dog 1618. Synes sedermera hafva
tillhört dennes broder, öfversten
Anders Stuart († 1640) men tillhörde
1636 Johan Stuart, hvilken mot lag

och förordning 1633 gift sig med
sin kusin Anna, som var dotter af
Hans Stuart. Hon försålde
egendomen år 1661. Åren 1683 och
87 tillhörde den häradshöfdingen
David Rosenholm, på 1750-talet
lek-toren, d:r Martin Lidén († 1769)
och vidare öfverstelöjtnanten Jakob
Erik Gripen väld, hvilken 1817
försålde densamma till handlanden E.
Österlind. Nuvarande egaren är herr
P. W. Österlind.

Egendomen är väl bebyggd med
manbyggnad i två våningar,
omgifven af vacker park och trädgård.
Den bebyggdes till säteri omkring
år 1624, kallas 1683 säteri,
upp-bygdt af ett allodialhemman, men
föres 1687 under skatte. Gården
består af Lida 1 mantal
skattesäteri med Skärlöta ’/a frälse. —
Afståndet till kyrkan är 0,1 och tiil
Åb y jernvägsstation 0,3 mil.

Liljeholmen, säteri i Torpa socken
af Ydre h:d. Denna gamla
egendom, som ända till 1600-talet bar
namnet Ringshult eller Ringxhult,
finnes första gången omnämd år
1280, då östgötalagmannen Bengt
Magnusson i ett bref af den 11 maj
underrättade samtliga Ydreboar, att
han till bostad åt Nils Siggridsson
upplåtit detta konungens och
häradets hemman. År 1299 uppgjorde
nämde Nils, som då var lagman i
Wärend, härstädes sitt testamente.
Mot slutet af 1300- samt början af
1400-talet äro flera bref härifrån
utfärdade af biskopen i Linköping
Knut Bosson (Natt och Dag). En
Bo Bosson synes under 1300-talet
hafva innehaft gården. Under
1600-talet köptes Ringshult af
öfverstelöjtnanten Krister Lillje, hvilken
gaf egendomen sitt nuvarande namn.
En gammal källare benämnes efter
honom ännu Lilljes källare.
Tillhörde sedermera måhända dennes
brorson, kammarherren Krisman
Lillje, men kallas 1683 fru
Margareta Drakes säteri. Såldes
derefter till majoren Gabriel Gyllen-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:16:02 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/osterlex/1/0352.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free