Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lindevad eller Linnevad, säteri - Lindö, säteri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Lindevad.
Lindö. 347
Lindevad eller Linnevad, säteri i
Allhelgona s:n af Göstrings h:d, som
i äldre tider hetat Hunne vad. Ar
1330 såldes ’/« i Hundawad af Ulf
Magnusson till borgaren Birger
Magnusson i Steninge för 150 mark
penningar med husgeråd och årets
gröda, i det skick han köpt samma
gård af konungens kansler Philip.
Gården hörde sedermera under
Skeninge kloster. Var vidare krono
och köptes delvis af en Stuart och
af Magnus Gripensköld 1630 och
1647 samt tillhörde som säteri den
sistnämdes arfvingar. En del
utbyttes 1684 af dåvarande
lagmannen, frih. Nils Gripenhjelm. Hela
egendomen kom slutligen genom
köp till kongl, rådet, grefve Erik
Lindsköld, hvilken bebyggde
densamma samt gaf den sitt nuvarande
namn. Efter sitt upphöjande till
grefve 1687, skulle han skrifva sig
grefve till Staflund, och friherre till
Lindp.vad. Efter hans död 1690
tillhörde egendomen hans enka
Elisabeth Cronström († 1718) samt
kom genom deras dotter Eleonora
Lindsköld till hennes man,
landshöfdingen frih. Isak Funck († 1735),
derefter till deras son, kammarherren
Erik Funck, som dog 1789 såsom
den sista å svärdsidan af sin adliga
ätt. Fadren hade 1733 blifvit
ba-roniserad men uttog aldrig
friherre-brefvet. Derefter tillhörde
egendomen lagmannen, frih. J. G. Uggla,
ryttmästaren, frih. Samuel
Åkerhjelm, majoren Karl von Waldén
1783, ryttmästaren Johan Gustaf
Sparrsköld († härstädes 1805),
majoren Åke G. Holst samt efter hans
död 1812 hans efterlemnade maka
i tredje giftet Eva Brita Hvitfeldt
(† 1834). År 1853 tillhörde
Lindevad f. d. nämdemannen Nils Olsson,
1861 hans arfvingar samt för
närvarande kaptenen Klas August
Kugelberg.
Egendomen är belägen nära
Sken-ån samt är välbebyggd. Den består
af Lindevad 3 mantal frälsesäteri
med Sämjetorp 1/2 m. frälse.
Under 1700-talet fanns här en
plantage åt kammarduksfabriken i
Wadstena. Vid denna tid utgjorde
egendomen ett större gods genom den
mängd hemman, som då hörde
härunder. — Afståndet till Skeninge
är 0,4 mil.
Lindö, säteri i S:t Johannis s:n
af Lösings h:d. Lindö tillhörde
under 1200-talet konung Erik XLs
gemål, drottning Karin samt
skänktes omkring 1250 af henne till
Gudhems kloster. Enligt Tham skulle
egendomen omkring 1500 hafva
tillhört riksrådet och
öfverhöfvidsman-nen Knut Eskilsson (Baner), men
enligt andra skall det Lindö, han
egde, vara beläget i Finland.
Senare men under nämda århundrade
tillhörde denna egendom
ståthållaren öfver Finland Arvid Eriksson
Stålarm, hvilken för sin trohet mot
konung Sigismund trenne gånger
blef dömd till döden och utförd till
afrättsplatsen, men som alla
gångerna blef benådad. Han afled
slutligen i fängelse å Gripsholms slott
af ålder, sjukdom och utstånden
tortyr. Mot slutet af nämda
århundrade innehades Lindö af de både
bröderna, riksrådet, frih. Johan (†
barnlös 1607) och ståthållaren frih.
Erik Oxenstjerna († 1594). Egdes
derefter af riksrådet Karl Eriksson
Oxenstjerna († 1629), då
egendomen år 1618 kallas säteri samt
vidare af dennes son, landshöfdingen,
frih. Erik O. († 1662), som
härunder år 1636 hade 10 hemman.
Han blef 1625 introducerad å
riddarhuset med namnet Oxenstjerna
af Eka och Lindö. År 1683
upptages egendomen såsom välbebygdt
säteri af gammalt allodialfrälse.
Tillhörde 1687 sonen, ryttmästaren,
sedermera öfversten, frih. Erik O.,
då Lindö säges vara bygdt på 2
mantal, med 14 tunnors utsäde, äng till
160 lass, litet granskog till trinne
och vedbrand, riklig ekeskog och
fiske i Bråviken samt flera under-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
