Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Linköping, stapelstad - Historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Linköping.
Helgeandshuset. Kapellet blef
sedermera användt som rådstuga.
Förutom ofvannämda inrättningar,
funnos äfven flera kapell, hvilka i
likhet med klostren genom
donationer hade sina särskilda inkomster.
Efter Rhyzelius omtala vi här de
som är kända:
Capella omnium animarum, som
skall hafva legat i kungsträdgården,
hvarest det stod q var ända till år 1730,
då det nedbröts.
Ännuislutetafl600-talet .läste man å en sten i muren:
Capella patronorum Sf
auxiliato-rum nostrorum CIjCD.LXXIX.
Capella Vüitationis omtalas i ett
gåfvobref år 1408 samt antages hafva
varit beläget i gården N:o 7 Ågatan.
Cap. Mariæ eller
Vårfrukapellet omtalas i ett gåfvobref år 1421
samt var troligtvis beläget i den
gamla domprostgården. Här
finnes ännu nära hörnet af
Kungs-och Tornbygatorna ett stenhus,
hvilket enligt biskop Rhyzelii vitsord
skall hafva varit sjelfva kapellet,
såsom tydligt kunnat ses före en
år 1737 verkstäld reparation. Här
finnas flera sedan längre tid tillbaka
igenfyllda källare.
Cap. S:t Crucis har varit
belägen vid S:t Korsgatan, hvilken gata
af kapellet fått sitt namn. Man
har trott sig finna spår efter
detsamma i gården N:o 37 S:t
Korsgatan (12 Storgatan).
Cap. S:t Georgii har varit
beläget strax utanför Vester tull till höger
om landsvägen, der man ännuår 1734
såg lemningar efter stenmurar.
I sammanhang härmed omnämna vi
de gillen, som äro bekanta från
medeltiden*). Det ena kallades
Convivi-um b. Olavi. Dess sigill bar år 1303
inskriften: beati OlaviLincopiæ. Det
andra Convivium S:t Andreæ skall
hafva funnits vid år 1365, då en
donation till detsamma skall hafva
blifvit gjord. Man tror, att dess gille-
Linköpi ng. 363
stuga varit belägen omkring
gården N:o 13 Storgatan.
Obekantskapen om stadens
äldsta privilegier är redan ofvanför
omnämnd. Palmsköld yttrar i sina
anteckningar: "thet är troligit, at
någon af the förste Biskopar
gifvit Linköping vissa privilegier,
hvilka Sucessorerne sedan efter tidens
lägenhet och beskaffenhet förökt,
men tå Biskoparnes myndighet blef
förminskad, så äro, tvifvelsutan,
stadens första privilegier förändrade."
Då det är bekant, att staden
omkring 1420 hade egen borgmästare
och jurisdiktion, måste den äfven
då haft egna stadgar, med ty
åtföljande förmåner. De första kända
privilegierna äro utfärdade af k.
Gustaf I från Wadstena den 4 febr.
1537, då han enligt Tegel "unte
och gaf sine undersåter, borgare
och köpesmän i Linköping och
Wadstena frihet för all tull af theras
köpenskap, som the brukade, hvar
som hälst the utseglade; dock icke
andre, utan the ther voro fäste
blefne Borgare och the ther
sjelfve Gårdar och Grund i
föreskref-ne städer åtte." Nya
privilegier utfärdades d. 12 aug. 1546,
samt ytterligare af konung Johan
III från Linköping d. 1 dec. 1571.
Enligt desamma stadfästades k.
Gustafs privilegier; lemnades tolf
frihetsår från all skatt, med vilkor
att staden bebyggdes med
trevåningars stenhus eller åtminstone med
"ständelverkshus" af samma höjd;
berättigades staden till årliga
marknader, der endast borgare och
stadsinnevånare skulle få köpslå;
stadfästades egorymden; lemnades rätt
att idka segelfart på Östersjön och
handla med utländske köpmän;
lemnades det vid torget belägna
Helgeands kapell, för att användas till
rådhus; lemnades i vederlag för
Löth- och Stadsängen Karleby egor
*) Om Medeltidsgillena i Sverige, se Historiskt Bibliotek af Silfverstolpe.
Ny följd fi 1.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
