Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Linköping, stapelstad - Läroverket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Linköping.
Linköping. 391
fot breda rummet. Från äldre
tider (före 1860) äro en
jettesköldpadda, några spritlagda djur,
tänder af narhval och sågt\aj och ännu
något mera, från Indien, hemfördt
af lektor Hornstedt, samt omkr.
100 arter foglar, skänkta till
läroverkets naturhist. sällskap af prof.
J. Hedenborg. Sedan lektor N.
Konr. Kindberg år 1860 öfvertagit
musei vård, riktades samlingarne
såväl genom betydliga skänker af
enskilda personer och af K.
Vetenskaps Akademien, som genom
inköp. När det nya läroverkshuset
blifvit färdigt och rnuseirummét
in-redt, anstäldes föl’ läroverkets
räkning en konservator, som under
något mer än ett års tid arbetade på
dessa samlingars kompletterande
genom uppstoppning af antingen
konserverade eller nyligen skjutna djur.
Af brukspatron J. W. Grills
arfvingar har i museet deponerats en
värdefull samling, mest af foglar från
Kaplandet, skjutna af F. Victorin.
Hela läroverkets samling
innehåller nu öfver 50 arter däggdjur,
öfver 300 Skandinaviska och ungefär
lika många utländska fågelarter,
åtskilliga kräldjur och groddjur samt
de flesta inhemska fiskar, af hvilka
en del äro uppstoppade och de
öfriga spritlagda. Af lägre djur är
i synnerhet snäcksamlingen
märklig; den består af omkring 1000
med namnbestämning försedda
arter. Af musslor finnas öfver 200
arter, af skalbaggar omkr. 600, af
andra insekter omkr. 300 och af
koraller omkr. 50 arter. Dessutom
finnas menniskoskelett,
mennisko-kranium, skelett af räf, kråka och
några fiskar, kranier af de flesta
inhemska däggdjur samt lemningar
af en med uroxen samtidig hästart,
m. m. De icke obetydliga
paleon-tologiska och mineralogiska
samlingarne förvaras i kemiska
laboratoriet.
När skola först grundades i
Linköping är obekant. Af ett förord-
nande af år 1272, genom hvilket
ordningsförhållandet i
domkyrkokoret uppdrogs åt en skolastikus,
synes emellertid, att redan då en
skola här varit inrättad, så mycket
mer troligt, som påfven Honorius III
år 1219 låtit en befallning utgå till
Sveriges biskopar, att vid hvarje
domkyrka anställa theologiæ
Magi-stri et Professores. Denna
katedralskola synes sedermera hafva
förfallit men återupprättades af Gustaf I.
Från 1533 finnes en temligen
sammanhängande förteckning på
rektorerna. Från 1594 och 95 finnas
förteckningar öfver skolungdomen
härstädes. Den förra upptager 137
ynglingar, fördelade i stämmor.
Gudstjenstens upprätthållande med
kyrkosång var ännu ett af kyrkans
hufvudändamål. Den senare
upptager 131 Linköpings- och 101
Vad-stenadjeknar, hvilka följde Hertig
Magni lik från Kungsbro till
Vadstena. Ungdomen tillbragte’
dagligen 9 timmar å lärorummet. Af
dessa användes 5 till latin, en till
bön och bibelläsning, en till
kristendomsundervisning, en till sång och
en till fri öfverläsningstimme.
Förutom rektor undervisade bland
lärjungarne utsedda "hörare". År
1567 hölls skolan "för krigets skull"
i Wreta kloster. År 1604 fick
skolan sin första konrektor och 1606
en lektor i teologi. År 1627
inrättade k. Gustaf II Adolf ett
gymnasium härstädes med 6 lektorer.
Lärjungarnes antal uppgick redan
samma år till 46 eller 60. År 1628
bestämdes lönestaten för 7 lektorer,
nemligen 2 i theologi med 160 t:rs
lön och hvar sitt prebende, Slaka
och Rystad, en, tillika rektor, i etik,
politisk ekonomi och historia med
150 t:r samt Slaka prebende och
Ullevi kr. h:n, en i fysik och
medicin 130 t:r, en i logik 90 t:r, en
i retorik och eloqvens 80 t:r och
en i matematik 70 t:r, samt
dessutom tillsammans kronohemmanen
Säby, Widingsjö och Bråstorp. Rek-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
