Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Linköping, stapelstad - Stor hotellet - Trädgårdsföreningen - Linköpings stift - Biskopar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
398 Linköpings stift.
sal och societetsvåning, biljard,
restaurationer, butiker m. m.
Landstinget, hushållningssällskapet m. fl.
af länets korporationer hålla här
sina sammanträden.
Bland stadens promenadplatser
märkes främst:
Trädgårdsföreningen, anlagd af
’ett bolag år 1859 på ett af
serafi-merordensgillet arrenderadt
jordområde, som sedermera utvidgats. Den
särdeles vackra anläggningen är för
allmänheten öppen mot en derför
af staden erlagd årlig afgift.
Linköpings stift. Huru länge
landskapet Östergötland, som alltid
utgjort den förnämsta delen af
Linköpings stift, haft egen biskop, har
ännu icke kunnat afgöras. Enligt
äldre förf. skulle emellertid de kristna
församlingarna inom detta stift till
att börja med stått under inseende
af biskoparne i Skara och Lund.
Enligt Adams från Bremen
kyrkohistoria, utarbetad 1075, skulle
Thur-got varit Göternas förste biskop,
hvilken vann "båda de ädla
Götafolken åt Kristus". I den till nämda
kyrkohistoria hörande 94:e scholien
säges det, att Adalward d. ä. var
"förordnad till biskop öfver de båda
Götaländerna". Båda dessa hade
sitt säte i Skara stift. Den
först-nämde dog 1030 och den sistnämde
1063. Omkring 1080 skulle
emellertid Östergötland haft sin egen
biskop, Heribert *), med säte i
Linköping. Ett nytt uppslag har denna
sak nyligen erhållit genom en
författare, som, utgående från de
äldsta historiska urkunderna i detta
ämne, sökt bevisa, att den plats
Birka, der Ansgarius predikade Kristna
läran i Sverige, var belägen i Öster-
Linköpings stift.
götland, eller der hvarest
Söderköping sedermera på Birkas (nästan)
helt och hållet spårlöst försvunna
ruiner blef uppbygdt **).
Östergötlands första biskop skulle då
hafva varit den under Ansgarii
lifstid ordinerade Gautbert eller Simon.
Den andra biskopen skulle varit
Rimbert från Danmark och den tredje
omkring 1060 Hiltvin, äfven kallad
Johannes. Efter Birkas förstöring
förflyttades biskopssätet till
Linköping. Enligt Messenius fanns år
1101 en biskop, Rikard, härstädes.
Den förste med säkerhet kända
biskop i detta stift är emellertid:
Gisle, hvilken lefde under första
hälften af 1100-talet. Den andra
var Stenar. Sedan han inför
påfliga legaten erkebiskop Eskil i Lund
nedlagt sitt embete och ingått i
kloster, valdes Kol till hans
efterträdare och på 1160-1. 70-talet
stad-fästades detta val efter Stenar af
påfven Alexander III, hvilken äfven
under sammä tiderymd utfärdade en
befallning till Linköpings stift att
visa Kol samma vederbörliga
lydnad, som de förut visat biskop Gisle.
Kol dog 1195. Hans efterträdare
hafva varit:
Johannes, hvilken tros hafva varit
biskop under en tid af 8 à 10 år.
Karl, Birger Jarls broder, som dog i
slaget vid Rotala 1220.
Bengt, bisk. 1221, afsade sig
embetet 1233 † 1237
Lars, bisk. 1233—1258 † 1270
Henrik, bisk. 1258 † 1283
Bofve, bisk. 1284 † 1286
Bengt, Birger Jarls son, först
hertig i Finland och derefter 1286
biskop † 1291.
Lars Lillie, biskop 1292 † 1308.
*) I Svenska kyrkans historia af H. Reuterdahl säges, att uppgiften om biskop
Heribert i Linköping är en fabel, uppfunnen af Johannes Magnus och bibehållen
at Wastovius, Messenius m. fi. Uppgiften är måhända otillförlitlig, men att
Johannes Magnus icke diktat densamma, kan ses deraf, att Heribert förekommer
nämd i en biskopslängd uppsatt fore 1287. Se härom nedanämde arbete sid.
39 — 41.
*) Se: Nytt svar på den gamla frågan: Hvar låg Ansgarii Birka, författadt
af den lärde fornforskaren Levin Kristian Wiede.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
