Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Linköpings stift - Biskopar - Storlek
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Linköpings stift.
Markus Wallenberg, biskop 1819,
† 1833.
Johan Jakob Hedrén, biskop i
Karlstad 1829, härstädes 1833 † 1861.
Ebbe Gustaf Bring, som sedan 1861
är stiftets biskop.
Stiftets’ storlek och gränser i
älsta tider är icke i allo bekant. Det
var dock då betydligt större än nu.
Skulle Birkas stift sammanfalla med
Linköpings bestod det på 1060-talet
förutom annat äfven af de svenska
skattländerna Kurland och Estland.
Man får dock härvid taga i
betraktande, att det vid denna tid icke
fanns någon bestämd stiftsindelning
i Sverige. Före biskop Stenars tid
bestod stiftet af hela Östergötland
och Småland samt Gottland och
Öland, men sedan Stenar ångrat sin
afsägelse af biskopsembetet i
Linköping utverkade han, att han blef
biskop i Wärend, hvarigenom ifrån
Linköpings stift togos tio härad, af
hvilka bildades Wexiö stift och
Tiohärads lagmansdöme. Efter
reformationen skildes Gottland från
stiftet och kom först under biskoparne
på Seeland. År 1555 tillsattes i
Kalmar en särskild superintendent,
hvilken dock borde lyda under
biskopen i Linköping. År 1569
lades Kalmar län med Öland och
Wi-sta och Tweta härad under biskopen
i Wexiö, men återkom till
Linköpings stift 1583. Sedan Kalmar år
1611 kommit i danskarnes händer
fick dåvarande superintendenten till
säte Rumskulla, der han blef pastor.
Såväl denne som hans närmaste
efterträdare hade då under sin
uppsigt hela Kalmar län och således
af Linköpings stift hela Tjust, Tuna
län, Sevede och Aspelands härad
intill 1627, då de återkommo till
stiftet.
Sådant Linköpings stift nu är,
består det af hela Östergötland och
norra delen af Småland eller l:o)
Östergötlands län utom Qvarsebo
socken, som tillhör Strengnäs stift,
samt dessutom 2’/s hemman af norra
Linköpings stift. 400
Tjusts, 198/4 af Tunaläns och
Se-vedes prosteri i Kalmar län samt
23 a/4 hemman af Norra Wedbo
prosteri i Jönköpings län; 2:o) af
Kalmar län: Norra och Södra Tjusts,
Tunaläns och Sevedes samt
Aspelands prosterier och 2 3/4 hemman
af Skärkinds prosterier; 3:o) af
Kronobergs län: ’/a hemman i
Upp-viddinge härad och 4:o) af
Jönköpings län: Norra och Södra Wedbo
prosterier, 53/g hemman af Trehörna
socken i Lysings prosteri,
Hessleby socken i Tunaläns och Sevedes
prosteri samt 15 hemman i
Aspelands prosteri, hvaraf 12 hemman
i Östra härad höra till Wirserums
och 3 hemman till Lönberga
pastorat.
Stiftet är fördeladt i 21 kontrakt,
utgörande 151 pastorat, af hvilka
dock några ännu icke äro reglerade
och med ordinarie presterskap
försedda. Enligt nyligen fastställd
klassifikation tillhöra 30 pastorat l:sta
klassen, 55 den 2:dra och 66 den 3:dje;
men denna klassifikation länder till
efterrättelse endast i den mån
löneregleringarne träda i tillämpning.
Bland pastoraten äro 44 regala, 88
konsistoriela, 15 patronela, 1
vexelvis konsistorielt och patronelt samt
3 prebenden. Sacellanierna äro
äfven sedan 1802 klassificerade.
Stiftsstyrelsen utöfvas af
domkapitlet, med säte i Linköping och
består af biskopen som’ ordförande,
domprosten som v. ordf. och 6
lektorer vid Linköpings h.
Elementar-lärov. som ledamöter.
Expeditionen bestrides af 1 notarie och 1
amanuens. År 1874 utgjordes den
i församlingarne tjenstgörande
presterliga personalen af 132
kyrkoherdar och 101 komministrar, som
tillträdt sina embeten, 9 andra
prestman på ordinarie stat och 41
adjunkter, af hvilka de fleste
tjenstgjorde som v. pastorer eller v.
komministrar.
Folkmängden utgjorde vid slutet
af åren 1843: 318,942,1852:337,946,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
