Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lunnebjörke, egendom - Lunnevad, egendom - Lyren, sjö - Lysings härad - Lysings kontrakt - Långenäs, gård
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
410 Lunnevad.
Långenäs.
en del af prosten Backe, men 1825
tillhörde det hela Låstboms måg,
lagman Gustaf von Röök, 1853
brukspatron S. Godenins och från 1856
nämdeman Earl And. Sjöstrand.
Egendomen är bebyggd med ett
reveteradt envåningshus. Den
består af Lunnebjörke 1 m. skatte, 3
frälse med Erikstorp 1 frälse jemte
1 utjord och 1 lott på Åsveden.
Säterifriheten förlorades 1731, då
den förflyttades till Norsholm, hvars
egare då antagligen äfven innehaft
Lunnebjörke.
Lunnevad, egendom belägen i
Sjögestad s:n af Walkebo h:d, som
på 1860-talet tillhörde
landtbrukaren Nils Jonsson, hvilken 1867
försålde den till nuvarande egaren,
kammarherren, grefve Klas
Mörner.
Lunnevad, bestående af 1 mantal
skatte, är beläget vid Lillån.
Mangården omgifves af trädgård. Till
egendomen hör mjölqvarn med 4
par stenar och grynverk som
drages af turbin. Arealen är 161’/a
tunnland, hvaraf 65 t. åker, 14’/2
t. äng och 82 t. skog. —
Afståndet till Bankebergs jernvägstation
är 0,5 mil.
Sedan år 1872 är Östergötlands
folkhögskola förlagd vid denna
egendom. Nämda skola, till hvars
första uppsättning Nordiska
Nationalföreningen i Stockholm bidrog med
200 kronor, inrättades först i
Herrestad, der den öppnades den 1
november 1868, då elevernas antal
utgjorde 42, af hvilka likväl endast
31 bevistade hela den 6 månader
långa lärokursen. Alla eleverna
voro söner af jordbrukare och 8 af
dem hade eget jordbruk. Under
skolans åttonde läsår 1875—76
hafva 40 elever, det högsta antal, som
kunnat emottagas, här njutit
undervisning. De olika läroämnena
haf-....
va varit, modersmålet, historia,
kom-munal- och grundlagar,
statsförvalt-■ ning, geografi, statshushållning,
räkning, geometri, naturlära, jordbruks-
lära, djur- och växtkännedom
geologi, bokhålleri, ritning, välskrifning
och sång. Undervisningen
meddelas genom fria föredrag af lärarne,
omvexlande med frågor till och
samtal med eleverna rörande det
genomgångna. Lexläsning
förekommer icke.
Lyren, sjö, belägen inom Tjällmo
och Hällestads socknar, med en längd
af 0,8 mil.
Lysings härad i länets 8:e
fögderi gränsar i norr till Dals härad
och sjön Tåkern, i öster till
Göstrings härad, i söder till N. Wedbo
och Wista härad af Jönköpings län
samt i vester till sjön Vettern.
Häradet innefattar socknarna Svanhals,
Kumla, Rök, Heda, Stora Åby,
Ödeshög, Vestra Tollstad, länsdelen (8
mant.) af Trehörna samt en del (15’/j
m.) af Harstad. Alla socknarna
höra till Lysings prosteri med
undantag af Harstad, som hör till
Göstrings. Endast Harstads kyrka är
belägen ut m häradet.
Häradet hörde under medeltiden
till Hofs län och innefattade då
liksom nu landet utmed Wettern
söder om Omberg och sjön Tåkern.
Södra delen var då ännu vildmark.
Den norra var odlad redan under
hednatiden. Trehörna socken är
bildad under senare tider, men de
öfriga funnos redan under
medeltiden. Äldsta kända tingsstället har
varit i Heda socken samt
sedermera vid Stora Åby kyrkoby,
hvarifrån det förflyttades till Ödeshög,
— Genom Gustaf I: s testamente
tillföll detta härad 1560 hertig
Magnus.
Lysings kontrakt eller prosteri
består af pastoraterna Stora Åby med
Ödeshög, Rök med Heda, Vestra
Tollstad, Trehörna, Svanhals med
Kumla.
Långenäs, beläget vid Glan i
Kul-lerstads s:n af Memmings h:d. Har
i äldre tider varit klosterhemman
men tillhörde på 1680-talet ätten
Kagg. Under detta århundrade har
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
