Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Malmen, exercisplats
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
13 Malmen.
Malmen.
stod qvar på Seland till fredens
afslutande.
Sommaren 1657 deltogo 4
kompanier nyuppsatta ryttare i
Halländska fälttåget och bevistade slaget
vid Gennevads bro. Den öfriga
delen deltog i andra danska kriget
och i stormningen af Köpenhamn.
År 1674 utfördes regementet, 1000
man starkt, under befäl af C. A.
Wachtmeister, till Tyskland och
deltog der i Wrangels och Königsmarks
fälttåg åren 1674—78 och slaget vid
Fehrbellin. Yid återfärden till
Sverige på hösten 1678 delade Östgöta
ryttarne den öfriga arméns sorgliga
öde, att dels drunkna, dels blifva
fångna på Bornholm. En nyuppsatt
del af regementet deltog i slaget
vid Lund.
På våren 1701 gick regementet,
under befäl af C. G. Mörner, öfver
till Liffland och var närvarande vid
öfvergången af Düna. År 1702 blef
Mörner med sitt eget och
Dalregementet beordrad att öfverfalla
staden Wilna. Ryttarne togo
dalkarlarne på hästländen och redo en
hemlig väg genom tjocka skogar
samt lyckades den 19 mars i
gryningen öfverrumpla fienden i Wilna
och tillfoga honom stor förlust.
I slaget vid Klissow stod reg: t
på högra flygeln, som hade den
hårdaste striden att uthärda.
Sedermera finna vi det på flera ställen i
landet, än under marsch, än i läger,
och under vintern 1704—5 i
vinterqvarter i Preussen. I jan. 1704
afgick Mörner som chef och
efterträddes af Joh. Buhrensköld. Detta
år deltog reg:t i slagen vid
Jaroslaw och Lemberg, förföljelsen af
Schulenbach och den skarpa
träffningen vid Frauenstadt, der
Buhrensköld sårades och der 1500 ryssar
nedhöggos. Den 21 juli 1705 stod
gen.-löjn. Nieroth med 3 reg.
ryttare, hvaribland Östgöta, vid
Rako-wice, då sachsiske gen.-löjn.
Pay-kull anryckte mot svenskarnes
läger med 10,000 man sachsiskt och
polskt rytteri. Nieroth, som blott
hade 20Ö0 man, antog striden, och
fienden blef, efter underverk af
tapperhet från svenskarnes sida, slagen
på flykten. Östgötarne hade den
värsta striden att uthärda mot de
på alla sidor anfallande polackarne.
Af reg:t dödades 3 ryttmästare, 5
löjtnanter, 6 underofficerare och 70
ryttare; sårade blefvo 3
ryttmästare, 2 kornetter och 85 ryttare.
Under åren 1707—9 deltog
Östgöta kavalleri i alla hufvudhärens
rörelser och kämpade med vanligt
mod i flera mindre affärer. Den
10 sept. 1708 uppnådde Karl XII
nära ryska gränsen vid byn
Rajow-ka fiendens eftertrupp, som bestod
af 70 sqvadroner. Utan att betänka
sig, tog konungen det närmast till
hands varande Östgöta kavalleri
och anföll fienden samt lyckades
i början kasta det ryska kavalleriet
öfver ända. Snart anföll dock
fienden från alla sidor; konungen fick
en häst skjuten under sig och Var
nära att bli tillfångatagen. De tappra
ryttarne höllo sig dock tills
förstärkning anlände. Denna fäktning är
en bland reg:ts förnämsta
hedersdagar. Vid Pultava stod reg:t i
början på högra flygeln, men under
slutet af slaget på venstra.
Spil-rorna af det genom öfvermagten
krossade reg:t blef tillfångataget vid
Dniper.
Regementet uppsattes sedermera
på nytt i Sverige och deltog i
Stenbocks krig i Skåne, slaget vid
Helsingborg, kriget i Pommern och
slutligen i kriget i Finland 1741.
År 1747 se vi det åter i Pommern,
hvarefter det följde alla
hufvudhärens rörelser, kämpade 1759 vid
Werbelow och Brandelow och 1761
vid Neu Brandenburg.
Under Gustaf III:s finska krig
kommenderades reg:t till Karlskrona,
för att såsom sjösoldater utgöra en
del af örlogsflottans besättning, samt
bevistade i denna egenskap
sjöslaget vid Öland den 29 juli 1789.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
