Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Marmorbruket, lastageplats - Mauritzberg, se Moritzberg - Mauritzholm, säteri - Medevi, säteri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Mauritzholm.
Medevi.
19
djupet är 12 fot. På redden är
djupet 13 à 15 famnar.
Hufvud-export är marmor, kalk och
kalksten.
Mauritzberg, se Moritzberg.
Mauritzholm, säteri i Örtomta sin
af Bankekinds h:d. Denna egendom
säges i en gammal, såsom det synes
fullt trovärdig beskrifning i
manuskript öfver Ekenäs och
Mauritzholm, uppsatt omkring år 1700,
ursprungligen hafva hetat Ekenäs, och
var då Ekenäs ladugårdsbyggnader
belägna, der Mauritzholms
manbyggnad sedermera uppbyggdes. Då det
nuvarande Ekenäs’ äldsta
manbyggnad, som ännu finnes i behåll,
uppfördes å byn Wrås egor af
riksrådet grefve Svante Sture, gaf han
denna nybyggda egendom namnet
Ekenäs, hvarefter det nuvarande
Mauritzholm länge kallades
Gammalgården eller Ladugården, hvilket
namn äfven alltid nämnts vid
hittills utkomna beskrifningar öfver
egendomen. De medlemmar af
slägten Ulf och Banér, hvilka i alla
äldre beskrifningar af Ekenäs
upptagits såsom dess egare intill år
1562 *) har alltså icke varit egare
till detsamma utan till
Mauritzholm **). Hvilket år de båda
egendomarne kommit till samma egare
är oss obekant. Emellertid
tillhörde Mauritzholm från detta
århundrade egarne af Ekenäs. Under den
korta tid, grefve Lindsköld innehade
egendomen***), förändrade han
namnet Gammalgård till Lindenäs,
hvilket sedermera af grefve Mauritz
Wellingk ändrades till Mauritzholm.
Först år 1817 skildes Mauritzholm
genom arfskifte från Ekenäs. Det
tillföll då förre egarens yngste son,
friherre Karl Banér († härstädes
1854). Egdes vidare en tid af hans
enda dotter men försåldes till
brukspatron Henning Trozelli och
tillhörde senare löjtnanten Joh. Henr. Wilh.
Trozelli, hvars sterbhus försålde
e-gendomen till Svinstads socken för
till nämnda socken af
öfveringeniören Anders Alreik donerade medel.
Mauritzholm är beläget vid sjön
Tedens vestra sida. Det är väl
be-bygdt-, och mangården omgifves af
park och trädgård. Egendomen
består af 1 mantal frälsesäteri, år 1871
taxeradt till 126,000 kronor. Då
egendomen skildes från Ekenäs
hörde 63/4 mantal under säteriet. På
1850-talet hithörde endast
Måsänder 33/4 mantal. Vid Mauritzholm
födas f. n. 80 kor. — Afståndet till
kyrkan är 0,5 och till Gistads
jern-vägsstation 1,3 mil.
Medevi, säteri i V. Ny, 1.
Nykyrka s:n af Aska h:d. Midhiawid
— ordet betyder midt på skogen —
omtalas bland gårdar, som Bo
Jonsson Grip år 1369 tillbytte sig från
Karl Ulfsson af Tofta, men 1383
bortbytte till Wadstena kloster.
Uppgifterna om egarne under
1000-talet äro något osäkra. Det ti 11—
lydande Borrebol eller Bjurbol skall
emellertid hafva varit äldsta
bolsta-den, der bland annat äfven
enkedrottning Hedvig Eleonora
emellanåt skall ha uppehållit sig, då
hon hade Wadstena län till
lifgeding. Enligt en uppgift köptes
Borrebol från kronan år 1662 till 4,5
procent af guvernören, grefve
Johan Oxenstjerna († 1664). Enligt
en annan uppgift skulle Borrebol
inköpts nämda år af kammarh., frih.
Joh. Gyllenstjerna († på Medevi
*) Wrås by, som bestod af 3 små frälsehemman, en utjord och ett
kronohemman, afhystes först 1562 af Svante Stare, för hvilket han gaf k. m:t och
kronan vederlag.
**) Se vidare härom i tillägget artikeln Ekenäs, der äfven åtskilliga
uppgifter för senare tider angående denna egendom förekomma.
***) Den i noten sid. 95 lemnade uppgift är fullkomligt riktig, men i
ofvannämde manuskript säges, att Breant sålt Ekenäs till grefve Erik Lindsköld, "men
som denna herren intet förmått ehrläggia kjöpeskillingen har dhenna handelen
gådt til bakas." Detta kan allså förklara det i nämda not omnämda köpebrefvet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
