Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Medevi helsobrunn och badanstalt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Medevi helsobrunn.
Medevi helsobrunn. 22
arbete, Svea rikes häfder, följande:
Om Medevi brunns uppfinnande kan
tilläggas, att riksrådet G. Soop, som
var egare af Medevi, skall fått första
anvisningen på detta vatten i Aachen,
der man visat honom en gammal
antcekning, att munkarne i
Wadstena betjent sig af denna
mineraliska brunnen, och vid àfvikandet
för reformationens skull, förstoppat
språnget.
Omöjligt är ju icke att någon
helsokälla här varit använd redan
under äldre tider. Dessa sägner
lemnas emellertid i sitt värde och af
Urban Hjärnes relation i detta
ämne kan man se, att Medevi brunn
icke upptäcktes "aff en händelse,
eller någon oviss Gissning, mycket
mindre aff någon lättsinnig
Nyfikenhet* utan efter ifrigt sökande efter
mineralkällor i patriotiskt ändamål,
d. v. s. för att äfven förskaffa
Sverige någon brunn i likhet med de
då begagnade i utlandet. Den
tidens högmögende ifrade mycket
härför och Hjärne nämner bland dessa
särskildt k. drotset, grefve Magnus
Gabriel de la Gardie, guvernörerne
Gustaf Soop och grefve Claudius
Tott. "Imedler tijd är intet
försummat", säger Hjärne, "at upsökia och
fråga effter allehanda Mineralvatn,
reest härt och tvärt, och proberadt
det ena efter det andra, dock inga
fullkomliga funnit, uthan at de
allenast hade en lijknelse der til. Och
emedan iag i några åhr intet erhölt
det jag sökte, begynte iag entlig
ledas der wed, och Iwiflade at kunna
komma till det mig föresatta Måhlet
aff dhetta ährendets framgång; In
til den högste GUdh behagade
sådant mitt förehafvande nådeligen
främia, i det at en Källa i Nyy
sochn på Medewij ägor under stora
Baggebv begynte blifva rychtbar,
äfven då Hög.te Sahl. Herr
GUSTAF SOOP samma Godz nyligen
hade til sig löst. Hwar öfver den
Sahl. Herren, som uthom Landz wed
åthskilliga såyiana Brunnar warit,
den förhoppning fattade, at han
entlig hade funnit det på sina Ägor,
som han så ijdigt annorstädes sökt.
Sände mig altså 2 Bouteller väl
förseglat, dem iag på åthskilligt sätt
pröberade."
Följande året, eller 1678, reste
Hjärne emellertid sjelf till Medevi
och från den 25 juli s. å. daterar
sig Medevi källors egentliga
upptäckt, enär han då "befant, at thet
icke war något gement eller
oful-komligt Watn, uthan en rätt
Martialisk Suurbrunn, aff samma
inne-håld, som andra berömda källor,
the mäst äro i roop."
Till att ~börja trodde man ej
mycket på vattnets kraft, och brunnen
var följaktligen ej mycket besökt.
Men som sedermera flera besökande
befunno sig stärkta till sin helsa och
dertill enkedrottning Hedvig
Eleonora ankom till Medevi, så "kommo
de från alla orter, så at de intet
alla finge rum, uthan måste en stoor
deel behielpa sig under bara
Himmelen."
De mineral källor, som f. n. äro
i bruk äro:
jHögbrunn. Påfunnen vintern 1677
och högtidligt invigd d. 25 juli 1678,
har den sedan dess, d. v. s. i
tvåhundra år varit använd. Källan blef
genast murad och öfverbyggd med
ett åttkantigt trähus, hvilket
qvarstod ända till 1809, hvilket år ett
nytt hus uppfördes. Å en sten,
insatt i gafveln, stod inristadt:
"Återupptagen 1678. Ånyo öfverbyggd
1809." Detta hus förföll dock snart
samt refs 1866, då det nuvarande
uppfördes. Å en sten, likaledes
insatt å gafveln, läses: "Medevi
Hällsobrunn. Återupptagen 1678. Ånyo
öfverbyggd 1867."
Kamrerskällan, upptagen 1860
och belägen 240 fot sydost om
högbrunn. Den är öfverbyggd med ett
gult pumphus; är särdeles vattenrik,
ehuru vattendjupet endast är
omkring 2 fot.
Gustaf Adolfskällan, belägen 102
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
