- Project Runeberg -  Historiskt, geografiskt och statistiskt lexikon öfver Östergötland / Senare delen. M-Ö /
39

(1875-1877) Author: Anton Ridderstad
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Moritzberg eller Mauritzberg, säteri

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

39 Moritzberg.

Moritzberg.

trappan går, har gråstetismurar,
som på sina, ställen äro 14 fot tjocka.
Öfra delen af detsamma har varit
af tegel men är raseradt. Man kan
ännu se vägen upp till slottsporten,
huru den, såsom brukligt var vid
dylika fästen, gått i zigzag samt
inom slottsmurarne, der byggnaderna
varit belägna. Vid undersökning
ar, som verkställdes här sommaren
1859, hittades inpå borggården hela
skeletter af nötkreatur och svin
jemte en mängd träkol och aska,
hvilket synes utvisa, att borgen blifvit
förstörd genom eld. Utanför
muren på södra sidan, ett stycke öster
om slottsporten, hittades hufvudet
af en förrostad spik äfvensom en
messingskålla, som troligen suttit som
kant kring någon
beklädnadspersedel. Ruinen kallas nu Stensöborg,
men om detta varit dess
ursprungliga namn är obekant. Traditionen
vet att berätta, att här skulle bott
en fylkeskonung, hvilken skulle
stupat i en drabbning vid
Skyggsäters (Sjögesäters) å. Troligare
synes dock, att borgen tillhört vår
medeltid, och det har blifvit
antaget, att den i början af 1400-talet
varit bebodd af några af de många
utlänningar, som vid denna tid
bebodde en stor del af Sveriges
fästen samt att den blifvit bränd
under det Engelbrektska
befrielsekriget på 1430-talet.

Vid Moritzbergs lastageplats
finnas stensättningar.

Moritzbergs egendom är särdeles
vacket belägen vid bredaste fjärden
af Bråviken, som på en sträcka af
omkring trefjerdedels mil
omgrän-sar egorna. Hufvudgården är väl
och dyrbart bebyggd.
Hufvudbyggnaden, som till grunden är från
1500-talet, brändes 1719 af ryssarne men
återställdes 1725. Den är
tvåvåningar hög, 90 fot lång och 50 f.
bred samt består af ett
grundmu-radt stenhus, beläget på en åt alla
sidor sluttande bergsklippa, med
fasta murar om 3 fots tjocklek i yt-

terväggarne. Byggnaden innehåller
17 rum. Tvenne större flyglar
omgifva hufvudbyggnaderna. Här
finnes stor trädgård och park. —
Gårdens utseende fore år 1719 finnes
intaget i Suecia Antiqua &
Hodi-erna. Ehuru hufvudbyggnaden då
synes hafva varit i trenne
våningar, är gården nu betydligt
präktigare bebyggd än då. — Utgårdarne
Stensö och Örbäck äro äfven
bebyggda för ståndspersoner med
tvåvåningshus. Godset består af
Moritzberg 4 mantal frälsesäteri,
sam-manbygdt af Klemsäter 1 och
Bos-torp 1 m. med derunder afhysta
Flugsäter ’/.,, Litzehag 1 och
Spistorp 1I1 m. jemte frälsehemmanen
Myckelsäter 2, hvilka förr varit
frälsesäteri pien utbyttes af grefve Klas
Ekeblad mot Litzlehag, Flugsäter
och Spistorp, Lafstorp 1, Bäntorp 1,
Sibbantorp 1/2, Stensö 1, Sjögesäter
1, Linnäs 1/2, Örbäck 5/g, Solö 3/8,
Rökärr l/„ Joxtorp ’/t m.,
skattehemmanet Kungstorp 1/J och
aug-mentshemnianet Åketorp l/4
mantal. Arealen utgör något mer än
2,300 tunnland, hvaraf omkring 900
tunni. åker och äng, hvilken
senare numera upptager en ringa del af
inegorna, omkr. 400 t. hagmark och
1000 till trakthuggning indelad skog.
Derjemte har egendomen andel i
häradets allmänningar, som lemna ett
betydligt tillskott af virke för
egendomens behof. Under
hufvudgår-gen brukas omkring 300 t.
dränerad åker, till Stensö och Örbäck med
två torp omkr. 380 t., samt till
Myckelsäter med två torp omkr. lOÖ t.
Resten användes för 13 torp. Vid
egendomen finnes husbehofsqvarn
och såg för vatten samt ångmaskin
för drifvande af tröskverk och
hac-kelsemaskin m. m., tegelbruk i
närheten af lastageplatsen, vid hvilken
derjemte finnes ett större och ett
mindre spanmålsmagasin och s. k.
holländsk eldria. Vid denna
lastageplats är 7 fots vatten vid
lastbryggan och 24 fots på redden. Den be-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:16:35 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/osterlex/2/0039.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free