Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Motala, köping
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Motala.
Motala.
41
Genom nämda kungabref
förklarades Motala för en af stad oberoende
köping, till handels idkande på
inrikes orter med de vilkor, att hvarje
välfrejdad svensk undersåte och
utlänning af hvad kristlig
trosbekännelse som helst, hvilken innehar
eller kan vinna svensk
medborgarrätt, må efter sökt och erhållet
tillstånd af konungens
befallningshafvande i Östergötland, ega frihet att
sig i köpingen bosätta och
derstädes utan hinder eller tvång af
korporationer, skrån och gillen, af hvad
namn och beskaffenhet de vara må,
idka hvarje loflig handel och
handtering som egenteligen för
stads-mannanäring och rörelse anses kan.
Till köpingens anläggande.
afsön-drades mark från trenne hemman
och boställen i Motala socken och
k. brefvet af den 18 maj 1824
bestämmer den ersättning, som
köpingen årligen skall erlägga till
dessa hemman. Kartan
stadfästa-des genom resolution af d. 6 aug.
1824. Femtiosju tomtplatser,
hvaribland tio för magasiner, blefvo
derefter å auktion d. 1 aug. 1825
utbjudne till försäljning med
förbindelse att inom tvenne år bebygga
desamma. Trettiosju gårdstomter
blefvo äfven samma år försålda,
men det gick långsamt med
bebyggandet, och efter trenne år voro
endast sex à åtta tomter mer eller
mindre bebyggda. År 1833 voro
här endast 88 personer bosatta.
Femton år efter köpingens
anläggande funnos af 60 personer, som
nedsatt sig här med borgarerätt, 25
qvar, hvaribland 5 handlande,
hvaraf 2 hade så stor handel, att den
kunde jemföras med den största i
Skeninge, men de öfriga obetydlig.
Fattigdom samt bristande
företagsamhet och skicklighet, hette det
vid denna tid, höllo nere både
handel och handtverk. Att köpingen
dock i viss mån gick framåt
bevisas af, att det redan år 1840 kunde
berättas, att köpingen bebyggdes
och utvecklade sig årligen; att der
drefs icke obetydlig handel, samt
att de dagligen passerande
ångbåtarne och den stora mängd af
resande, som här infunno sig, gjorde
rörelsen, synnerligast sommartiden,
högst liflig. Köpingen saknade icke
något handtverk. År 1842 voro
äfven de flesta tomterna bebyggda,
och här funnos nu 43 med
borgarerätt, hvaribland 7 handlande, 3
bagare, 1 apotekare och 32
handtverkare i 16 handtverk. År 1850
funnos här 4 handlande, 5 bagare och
45 handtverkare. Under senare
tider har dock antalet stigit så att
här finnas omkring 25 handlande
samt år 1875 ett antal af 84
handtverkare med 69 arbetare.
Köpingen kan numera äfven anses såsom
den egentliga omsättningsplatsen för
ett emellan sjöarne Wettern och
Boren på en sträcka af en
tredjedels mil sig bildande fabriksdistrikt.
Denna ort är i industrielt afseende
sedan länge känd och vid Motala
var det som en af de första
stång-jernshammare i Sverige anlades af
den af k. Gustaf I från Tyskland
inkallade Markus hammarsmed. De
i eller närmast omkring köpingen
belägne industriela anläggningarne
äro:
Motala mekaniska verkstad (se
denna artikel).
Motala krut- och kimröksfabrik;
Holms ullspinneri;
Motala spikfabrik anlagd vid
Bo-renshults slussar 1875 för
tillverkning af nitbar spik;
Katrinefors stångjerns-,
koppar-och spiksmide;
Motala kniphammare;
Motala ättiksfabrik, m. fl.
Nyligen nedlagda fabriker äro:
Motala pappersbruk, som med en
arbetsstyrka af 84 personer år 1874
hade en tillverkning af 276,020
kronors värde, nedlades 1875 tillföljd
af den förlust, med hvilken
rörelsen mot slutet måste drifvas.
Motala tändsticksfabrik, som med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
