Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Norrby, säteri - Norrköping, sjö- och stapelstad - Läge - Historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
53 . Norrköping.
Norrköping.
gården 85 tunnl. 20 kappl. åker
och vid de underlydande torpen 45
tunnl. 19 k., hvartill komma 157 t.
17 k. äng och 779 t. 4 k. skog och
betesmark.
A höjdsträckningen på andra
sidan vattendraget finnas ättekullar
och stensättningar samt bautastenar
och på höjden vid norra ändan af
Sundsjön äro tvenne bautastenar,
omgifna af omkring 30
cirkelformiga stensättningar. — Afståndet
är till kyrkan 0,3, till Tranås jernv.
st. 2,3, till Asby ångbåtsbrygga
invid Sommen 0,5 och till Eksjö 4
mil.
Norrköping, sjö- och stapelstad,
belägen strax intill Motala eller
Norrköpings ströms utlopp i
Brå-vikens innersta bugt, Rörsviken.
Geografiska läget är 58 gr. 36 min.,
7 sek. nordlig latitud samt 33 gr.,
49 min., 52 sek. öster om Ferro.
Afståndet är jernväg 4,3 mil till
Linköping, 4,5 till Katrineholm, 17,1 till
Stockholm, 34,7 till Göteborg och
40,6 till Malmö, landsväg 4 till
Linköping, 1,5 till Söderköping och
17,8 till Stockholm. Sjövägen är
till sistnämda stad 36 mil.
Norrköping är belägen på gränsen
emellan Memmings, Bråbo och Lösings
härad och omslutes af socknarna
Östra Eneby, S:t Johannes samt Borg
och Löt. Staden är förutom till
sin .östligaste del belägen på bergig
och fast grund. Motala ström, som
inom staden har en bredd af lägst
100 och högst 800 fot, delar
densamma i tvenne delar, hvaraf den
södra är störst.
Vid hvilken tid Norrköping
började att blifva en plats af
betydenhet är obekant, men ett bevis för
att orten tidigt, redan under
bronsåldern, d. v. s. århundraden före
Kristi födelse, varit bebyggd, har
man i de hällristningar, som i
senare tider blifvit funna på flera
ställen i närheten af Norrköping.*) Af
namnet på en by, Leghongs hambré
(sedan Ledingshammar), som under
llOO-talet tillhörde Askeby kloster,
och å hvilken bys egor en del af
staden är uppbyggd, har man
dragit den slutsats, att Norrköping i
en aflägsen forntid äfven skulle
varit samlingsplats vid förestående
vikingafärder. **) Med fästadt
afseende på Norrköpings i detta
afseende fördelaktiga läge synes detsamma
icke vara otroligt, så mycket mer,
som man, med den kännedom, vi
ega om våra förfäders sätt att lefva,
kunna anse läget äfven i andra
afseenden hafva varit för dem särdeles
lämpligt. Af den vid stadens
sydvestra del belägna stensättning och
den på ett par hundra stegs afstånd
derifrån belägna afrättsplats synes
att här redan tidigt varit tingsplats.
Utan tvifvel var här äfven
offerplats. Det var just vid dylika
ställen och framför allt vid sådana dit
man, såsom här var händelsen,
sjöledes lätt kunde färdas, som de
första marknadsplatser uppstodo. På
så sätt synes oss Norrköping
måhända i likhet med våra flesta
urgamla städer först hafva
öfvergått till en ständig marknadsplats,
hvars betydelse sedermera ökats,
då folket hunnit så långt, att det
förstod att använda de många här
befintliga vattenfallen. Första
gången, som Norrköping finnes omnämd
i befintliga urkunder, är i en år
1185 af påfven Lucius III utfärdad
bulla, i hvilken Askeby klosters
besittningar härstädes stadfästades.
Nämnde kloster egde nemligen i och
invid Norrköping flera hus,
qvarnar och åkrar m. m. Det hade
dessutom en slags öfverhöghet öf-
*) De flesta nordiska forn forskare anse numera hällristningarne vara minnen
från bronsåldern, hvilken i Sverige anses hafva slutat vid tiden före Kristi födelse.
*) Vikingatiden anses i det närmaste sammanfalla med den s. k. yngre jern-
åldern, under hvilken tid det var, som kristendomen först predikades inom
vårt land.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
