Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Norrköping, sjö- och stapelstad - Hantverk - Marknader - Styrelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
74 . Norrköping.
Norrköping.
och skräddare, tillsammans 48, i
Regna, Skedevi och Hellestad
socknar, Wånga bergslag, Tjällmo,
Risinge, Qvillinge, Eneby, S:t
Johannis, Borg, Styrestad, Furingstad,
Skärkind, Gistad,Kimstad,
Löt,Dags-berg, Konungsund och Stenby
socknar, skulle erlägga en årlig afgift.
— Ar 1640 räknades här i 23 nu
vanligen s. k. handtverk 116
mästare. År 1665 funnos här bl. a
11 smeder, 37 skräddare, 9 bagare,
9 bryggare, 11 snickare, 2
kann-gjutare och 9 sämskmakare, förutom
gesäller, lärlingar och bönhasar.
Ar 1717 funnos här 151
handtverkare, hvaribland likväl äro
beräknade mjölnare, sjökaptener,
skeppare, krögaTe (1), hökare m. fl. som
nu icke räknas såsom handtverkare.
År 1798 nämnes 4o handtverk med
235 mästare; 1816 i 50 yrken 209
verkstadsegare, 167 gesäller, 280
lärlingar, dock utom 6
källarmästare, 20 värdshus- 1
spisqvartersidka-re samt 6 åkare med deras
biträden; 1850: 301 handtverkare,
hvaraf 67 qvinnor, 323 gesäller, 395
lärlingar och 167 öfrige arbetare;
1858: 219 handtverksmästare och
30 verkstäder för andra personer.
1873: 292 handtverkare och idkare
hvaraf 7 qvinnor, med 890
arbetare och en bevillning i och för
rörelsen af 1,871 kronor och 1875:
237 med 750 arbetare.
I staden finnes nu blott en
marknad, d. s. k. ull- och
remontmark-naden, som hålles i juli månad.
Tredje onsdagen i hvarje månad
hålles s. k. kreatursmöte. Under
1700-talet hade staden
Pålsmesso-marknaden i januari,
Mattesmesso-marknaden i oktober och
torgmarknader i maj, juni och oktober,
hvarjemte hölls en oxmarknad i augusti.
Ännu 1760 hade staden dertill rätt
till en marknad vid Hällestad i
januari och en vid Byle i Skedevid i
juni. Ståndplatserna för
kramvaror m. m. var först å Tyska och
derefter å Karl Johans torg. År
1850 höllos endast marknader i
januari, juli, september och oktober.
Marknaderna i januari, september och
oktober höllos sista gången år 1863.
Stadens styrelse eller magistraten
har sedan äldre tider utgjorts af
borgmästare oeh rådmän. Den
förste kände borgmästaren är Ragvald
Storkarsyne år 1368. Under de
följande århundradena äro namnen på en
stor del af stadens ’borgmästare,
hvilka synes hafva varit 4 och sedan
2, (se ofvan) bekanta. År 1638
bestämdes magistraten skola bestå af 3
borgmästare, 1 syndicus och 10
rådmän. Den förste af borgmästarne
kallades president, och till detta embete
valdes 1639 d:r Daniel Figrelius, adl.
Lejonstjerna, en man, som mycket
vårdade sig om stadens
angelägenheter. Bland annat höll han
1640 ransakning om stadens egor;
författade för densamma skråordning
för jern och stålarbete, äfvensom
en rättegångsordning, som 1640
stad-fästades. Vid hans död 1664 valdes
Nils Burensköld till burg-grefve i
staden, men blef 1669 stadspresident.
B. dog 1681, då presidentsysslan
indrogs. Från denna tid funnos
endast justitie- och politieborgmästare.
Från år 1685 och till drottning
Kristinas död 1689 var Gustaf
Qveck-felt hennes hofråd och
öfverintendent härstädes. Från 1731 bestod
magistraten af 2 borgmästare, en
stadssekreterare, 9 rådmän, en
stads-fiskal och en notarie jemte
betjening. Bredvid rådstugurätten fanns
äfven en kämnersrätt, hvari en af
rådmännen var preses med 2
borgare till bisittare och en notarie.
Äfven i hall- och manufakturrätten
var en rådman preses med
handlande, fakrikörer och verkmästare
som bisittare. Stadens styrelse har
till senare tider varit i det
närmaste densamma. Hallrätten upphörde
1829. Aflöuingstsat för
embets-och tjenstemännen har bl. a. blifvit
stadfästad 1777, 1790, 1811, 1846
och 1850. Enligt den sistnämde af-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
