Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Norrköping, sjö- och stapelstad - Kyrkor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
78 . Norrköping.
Norrköping.
för presterskapets ooh
kyrkobetje-ningens aflönande). En ny kyrka
skall uppföras för den tredje
församlingen. Genom förnyadt anstånd
af d. 10 juli 1874 har k. maj:t
tilllåtit att uppskjuta denna
kyrkobyggnad till slutet af år 1878.
Kyrkan kommer att förläggas å norr
på nuvarande kreaturplatsen. Hon
skall uppföras i basilikeform med
koret i vester. Ritningen är
uppgjord af arkitekten Helge
Zettervall. Kostnadsförslaget uppgår med
orgelverk, klockor, tornur, gas- och
värmeledning samt plantering m.
m. till en summa af 504,729 kr.
50 öre.*)
S:t Olai kyrlta. uppkallad -efter
Norrköpings skyddshelgon under
katolska tiden. Ursprungligen var hon
af trä och belägen något söder om
nuvarande kyrkans plats. Till år
1472 hörde hon under Askaby
kloster men fick nämde år gemensam
pastor med S:t Johannis, hvilken
kyrka likväl redan förut haft egen
pastor. År 1614 byggdes en ny
kyrka af sten, hvilken invigdes 1626,
då hon blef kallad Helgeands
kapell, men återtog snart sitt
ursprungliga namn. Denna kyrka skadades
genom vådeld år 1655. Vid vestra
gafveln hade varit ett högt,
spetsigt torn, men detta nedrefs nu,
såsom uppfördt på för svag grund.
Ringklockorna hade oaktadt tornets
tillvaro varit upphängda i tvenne
särskilda klockstaplar. Efter denna
eldsvåda uppfördes i närheten af
och nordvest om nuv. Hedvigs
kyrka ett predikohus af trä, dit de från
kyrkan räddade ljuskronorna
upphängdes. Tvenne ringklockor,
gjutna af den efter eldsvådan
hopsamlade malmen, upphängdes äfven i en
låg ställning. Detta hus
begagnades nu till gudstjenst i 7 år, efter
hvilken tid stenkyrkan var ombyggd.
En särskild klockstapel uppbyggdes,
och i densamma uppsattes på
1660-talet att urverk. År 1680 tillkom
en sakristia af sten, på bekostnad
af presidenten Burensköld och
landshöfding Klingstedt, som derunder
läto bygga sig familjegrafvar. År
1719 brändes kyrkan ånyo,
hvarefter och till år 1721 S:t Johannis
kyrka, som blifvit mindre skadad,
begagnades äfven af
stadsförsamlingen. År 1721 kunde emellertid
stadskyrkan åter begagnas. Sådan
kyrkan då befann sig, var hon byggd
i korsform med en inre längd ined
altarkoret af 171 fot och en bredd
af 72 och med utbyggnaderna af
109 fot. Det panelade taket
understöddes af 8 pelare, och kyrkan
upplystes af 18 fönster. Altartaflan
och predikstolen voro skänkta af
borgm. Jakob Ekebom. Altartaflan
framställde korsfästelsen och
nattvardens instiftelse. I stället för
denna kyrka uppbyggdes likväl
redan 1765—67 en ny för en
kostnad af 30,000 rdr. Denna kyrka,
som är af tegel på sandstensfot,
består af ett långhus, som fördelas i
mellan- och sidoskepp af åtta
pelare, 6 fot i fyrkant. Dessa pelare
motsvaras å gafvel- och sidomurarne
af tunna tvåsprångiga pilastrar.
Vestra gafvelmuren är rak, men den
östra har med mellanskeppets bredd
en rundel, som bildar kor.
Kyrkans inre längd är 170 och bredd
72 samt mellanskeppets höjd 48 fot.
Sakristian är qvar från gamla
kyrkan, men grafvarne äro fyllda. Vid
hvardera långsidan finnes dessutom
en utbyggnad. Hufvudingången är
å vestra gafveln. Föröfrigt äro
dörröppningar å hvarje utbyggnads
framsida. Öfver hufvudingången
läses: Gudi allena äran m. m.
Öfverst prydes gafveln af Norrköpings
vapen. Templet upplyses af 14
*) Rörande denna nya församlingsfördelning har utgifvits sju samlingar
"Handlingar i fråga om Norrköpings stads-samhälles fördelning i särskilda
terri-toriela församlingar". Sista samlingen utkom år 1874.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
