Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Norrköping, sjö- och stapelstad - Hotell - Promenadplatser - Sigill - Norrum, egendom - Norrö, säteri - Norsholm, säteri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Norrköping.
Norrö.
95
net af Slottsgatan och Yattengränd,
Hotell W. 6 beläget invid Norra
Strömsgatan, innehållande jemte
restaurationslokaler äfven ordenssal
m. m. för ordenssällskapet af samma
namn.
Bland promenadplatser märkas de
stora och prydliga alléerna längs
stadens norra, från 1857, och vestra
sidor, parkerna norr om Karl Johans
torg, hvaraf den största är försedd
med vattenkonst, stadsträdgården
och Sylten i och invid staden med
planteringar och villor, anlagda fr. o.
m. år 1857, samt Strömsholmen.Nära
intill staden är Himmelstadlunds
helsobrunn, med park vid Motala
ström, belägen. I stadens
omgifningar finnas dessutom en mängd
villor och sommarbostäder, de flesta
särdeles väl uppförda och med
vacker belägenhet utmed segelleden
eller på sluttningarne af Kolmorden
mot Bråviken.
Stadens sigill omkring år 1350
var rundt och omkr 2,5 tum i
tvär-mått. A en rutig botten
framställes S:t Olof med öppen krona, samt
sittande å en enkel tron, hållande
en yxa på högra axeln och i
venstra handen ett korsprydt riksäpple,
hvaromkring läses: sigillum civitatis
norchopensis. Nära samtidigt hade
staden äfven ett mer än hälften
mindre sigill, hvari ses ett krönt
N och derbredvid en upprättstående
yxa, med omskriften secretum
civitatis norcopis. Det senare är med
någon förändring för närvarande
stadens vapen.
På grund af k. br. af d. 14 juni
1872 tillhör Norrköpings stad
sedan samma år icke mer länets
landstingsområde.
Norrum, egendom i Börrums s:n
af Hammarkinds h:d, som hör
under Engelholms fideikommiss.
Mangården, som består af
hufvudbyggnad i l’/§ våning under tak af
plåt och tegel med timrade
tegelkläd-da väggar samt af två flyglar är
omgifven af trädgård och belägen i en
dalsträckning, som slutar invid
Nor-rumsviken af Östersjön. I sambruk
med Norrum 2 m. skatte är
Elme-dal ’/t m. frälse (se vidare
Engelholm). Afståndet till kyrkan är 1,
till Söderköping 3,3 och till
Wal-demarsvik 1,3 mil.
Norrö, säteri i Kettilstads s:n af
Kinda h:d. Denna egendom
tillhörde är 1683 såsom säteri af 1
m. allodialfrälse öfverstelöjtnanten
Otto v. Scheiding († 1691), 1700
fru Anna v. Scheiding, vidare
ge-uerallöjtn. grefve Jakob Spens (†
1721) derefter hans enka Beata
Bonde († 1732) samt vidare deras son
hofmarskalken, grefve Karl G-ust.
Spens, som 1740 sålde Norrö med
Båckeskog, Fallvik och Härsjö
jemte räntan af ännu ett hemman för
16,381 d:r 8 öre kmt till sin äldre
broder, generallöjtn., grefve Axel
Spens († 1745). Ärfdes sedermera
af deras syster, grefvinnan Hedvig
Kristina Sparrsköld († 1758) och
derefter af hennes dotterdotter
Hedvig Maria, vid hvars gifte 1765
egendomen emottogs af hennes man,
landshöfdingen, frih. Fredr. Ulrik
Hamilton. Egdes 1818 af
hofmarskalken, frih. Aug. Adelsvärds
arfvingar, 1850 af kabinettskammarh.,
frih. Joh. Karl Adelsvärd och efter
hans död 1852 af sonen,
öfverste-kammarj. frih. Erik Seth Adelsvärd
(† 1868) samt f. n. af hans döttrar.
Norrö, 1 m. frälsesäteri, är
beläget nära Ämmern och lyder under
samt är i sambruk med Söderö
säteri.
Norsholm, säteri i Kimstads s:n
af Memmings h:d. Redan från
1100-talet hade Linköpings mäktige
biskopar härstädes ett betydande gods
under namn af Munkeboda eller
Munkabotha. Hufvudgården var då
belägen vid Motala ströms venstra
strand men förflyttades vid
medeltidens slut till högra stranden och
kallades Noor, hvaraf sedermera
namnet Norsholm. Den siste biskop,
som innehade detta gods var Hans
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
