Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Olstorp, förut Ålstorp, egendom - Omberg, bergshöjd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
110 Olstorp.
sammanbinder dessa båda sjöar, är
uppförd 1783 i två våningar samt
innehåller 28 rum. En större
trädgård omgifver byggnaden.
Egendomen består af 33/8 m. frälsesäteri
med qvarn med 4 par stenar, såg,
tegelbruk och manufakturverk. Godt
fiske finnes. — Afst. är till kyrkan
0,5, till Eksjö och Aneby jernv. st.
2,3 samt till Tranås 2,5 mil.
Omberg, en enstaka bergshöjd,
sträckande sig utmed Vetterns strand
med en längd i norr och söder af
öfver 1 mil samt en bredd af 0,1
— 0,3 mil. Omberg är
hufvudsakligen beläget inom Tollstads s:n af
Lysings och Väfversunda af Dals
h:d. At landsidan omgifves berget
öfverallt af slättland. Mot Vettern
afslutar detsamma ofta i tvärbranta
och lodräta väggar. Från Borgholm
och till An udden är det dock icke
synnerligen högt, derefter vidtager
Måkebergen, med en höjd från
vattenytan af omkr. 300 fot. Dessa
berg äro uppkallade efter den mängd
fiskmåsar, som här hafva sitt tillhåll.
Vid slutet af denna bergsträcka hafva
flera nedfallna och på kant stående
klippor erhållit särskilda namn,
såsom munken eller gråkarlen,
predikstolen, sakristian och prestegården.
En vid Måkbergens slut befintlig udde
kallas Peters pall eller bondepallen,
efter en förtviflad, som här för
långliga tider sedan kastat sig i djupet.
Söder om denna udde vidtager
Vestra väggar och Mullskräerna.
Härefter sänker sig berget så
småningom till d. s. k. Mickelstorpa
slätten. Vid Elfvarums udde börjar
vidare Grytsbergen, med flera vackra
grottor, hvaraf några erhållit namn,
såsom predikstolen, vapenhuset och
oxbåset, hvilken senare grotta
gifvit följande bergshöjd namn af
Ox-båsebergen. Derefter vidtager
Stock-lyckeängen, vid hvars södra ända det
mest bekanta af alla Sjöbergen,
Röd-gafvel, med sin port och sin grotta
afslutar denna bergsträckning, som
derefter så småningom försvinner i
Omberg.
V. Tollstads slättland. A landsidan
hafva bergshöjderna följande namn,
nemligen utför södra sidan till
Alvastra ruiner Alvastra branter,
hvarefter Klintebergen vidtaga, vidare åt
norr Lilla och Stora Makersbergen
samt Blanksbergen. Uppå berget, i
närheten af Vestra vägger finnas ett
tvärstalp, kalladt Marbergen.
Bergets högsta topp kallas
Hjessan och är beläget i söder. Dess
höjd är öfver hafvet 869 och öfver
Vettern 572 fot. Härifrån är en
vidsträckt och särdeles anslående
utsigt öfver 4 landshöfdingedömen, 6
städer och vid klart väder öfver,
såsom det säges, omkring 50 kyrkor.
Bergets hufvudmassa består af
äldre röd granit. Föröfrigt finnas
åtskilliga lager af gråvacka, vexlande
gråvackaskiffer, lerskiffer och
mer-gelskiffer, hvilka lager i olikhet med
de öfriga på slättlandet utbredda
siluriska lagren icke intaga en
vågrät utan en mer eller mindre brant
eller upprest ställning. Vid den s.
k. Elverums udde vidtager sandsten.
Omberg har förr varit en kungl,
djurgård, bildad dels genom
angränsande forna kronoheinmans utmärker,
som för detta ändamål blifvit
undantagna, dels genom vid olika
tillfällen revocerade och till
djurgården afhyste hemman senast genom
kammarkollegii bref från 1652. När
Ombergs djurgård först anlades är
obekant, men man har trott sig
kunna antaga, att dess första tillvaro
förskrifver sig från Alvastra
klostertid. Hela djurgården hade en areal
af 5,900 tunnl. och var omhägnad
af en i äldre tider 14 och senare 8
fot hög gärdesgård, hvilken i sin
helhet hade en längd af 53,280 fot.
Under vintertiden då Wettern tillfrös
eller då yrsnö lagt sig intill
gärdesgården måste vakt mot ankommande
vargar hållas af Dals och Lysings
häradsboar. Stora förödelser
anställdes detta oaktadt emellanåt af nämda
odjur. Tillfölje af k. brefvet af 1805
blefvo de då behållna hjortarna försål-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
